Vuojärvi: Demonstrationernas betydelse överbetonas

Protesterna och buropen mot Hillary Clinton var det stora samtalsämnet under dag ett av det demokratiska partikonventet. Snacket om ett djupt delat demokratiskt parti är ändå något av en överdrift, skriver Svenska Yles USA-korrespondent Christian Vuojärvi.

Det är uppenbart att många av de amerikaner som röstade på Bernie Sanders under primärvalet är upprörda. Och det är väldigt förståeligt med tanke på att Wikileaks avslöjat att partiledningen aktivt motarbetade hans kandidatur.

Scenerna på måndagen i Philadelphia var effektfulla och de amerikanska nyhetskanalerna var inte sena att ställa frågan om Clinton kommer att lyckas mobilisera Sanders väljare i november.

Demokraterna röstar på Clinton i november

Frågan är naturligtvis relevant, men i sammanhanget glömde man att nämna en undersökning som visar att 90 procent av de som röstade på Sanders under primärvalet hävdar att de kommer att rösta på Clinton i presidentvalet.

Jag kan tro att undersökningen i det stor hela håller streck. Då jag för ett par månader sedan intervjuade en skara Sanders-supportrar hade de en hel del elakt att säga om Clinton. En dag senare fick jag två e-postmeddelanden av mina intervjuobjekt och de var måna om att betona att de naturligtvis kommer att rösta på Clinton i november om Sanders inte nomineras till presidentkandidat.

Högljudd men liten republikanska opposition

Läget bland de republikanska väljarna är snarlikt. En undersökning visar att 79 procent av de som röstade på någon annan republikansk kandidat under primärvalet kommer att rösta på Trump i november. Trots att det fanns en högljudd opposition mot Trump under partikonventet.

I sammanhanget är det värt att påpeka att endast en minoritet av amerikanerna röstade under primärvalet. Och en än mindre minoritet deltog aktivt i valkampanjerna.

I och med att partikonventen får en enorm publicitet i amerikansk media så kan protestaktionerna påverka väljarnas bild av Clinton och Trump, men de eventuella pr-förlusterna kommer sannolikt inte att avgöra valet i november. Inte heller de partiaktivister som vägrar att rösta på partiets presidentkandidat.

Republikaner röstar samvetsgrant

Avsevärt viktigare för både Trump och Clinton är att de lyckas mobilisera väljare. Det gäller framför allt för Clinton. En allmän sanning inom amerikansk politik, vilket Bernie Sanders har påpekat flera gånger under sin valkampanj, är att demokrater vinner val då valdeltagandet är högt.

Därför är det ett stort dilemma för Clinton att nästan 70 procent av amerikanerna anser att hon inte går att lita på. Med dylika siffror i bagaget är det svårt att entusiasmera de stora massorna.

Clintons smala lycka kan vara att amerikanernas bild av Donald Trump är ungefär lika negativ. En stor del av amerikanerna kommer med andra ord att snarare rösta emot endera Clinton eller Trump än för någondera kandidaten i november.