Offentliga storkök ska satsa på ansvarsfull mat: "Hoppas det leder till fler arbetsplatser"

Snart kommer offentliga storkök, vid bland annat skolor, sjukhus och brigader, att börja servera mera inhemsk mat. Nya rekommendationer ska göra matens kvalitet till en avgörande faktor i offentliga upphandlingar.

"Djurens välbefinnande, livsmedelssäkerhet och god odlingsed som tar hänsyn till miljön". Med de fina orden beskriver Jord- och skogsbruksministeriet kriterierna för vad de kallar för en ansvarsfull offentlig upphandling. Alltså en rad nya rekommendationer för hur offentliga storkök i framtiden ska välja matleverantörer vid upphandlingar.

Syftet med de nya rekommendationerna är att gynna inhemsk mat, vilket beslutsfattarna hoppas att i förlängningen betyder flera jobb.

- Hoppas att det blir mer arbetsplatser i livsmedelskedjan. Situationen och lönsamheten inom jordbruket är just nu så dålig, säger Anni-Mari Syväniemi, matkulturombudsman vid Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK.

Regeringens principbeslut om att offentlig upphandling av livsmedel och måltidstjänster har godkänts under sommaren och trädde i kraft omedelbart. Det kommer ändå att dröja till hösten innan ministeriet har tagit fram en handbok som staten och kommunerna kan utgå ifrån.

Det kan dröja ännu längre innan de nuvarande kontrakten har ersatts med nya som följer rekommendationerna för ansvarsfull mat.

Mer inhemsk mat på tallriken

Livsmedelsupphandlingarna är ingen liten affär. Varje år köper offentliga instanser mat för 350 miljoner euro, av skattebetalarnas pengar.

Då de här pengarna sätts på mer ansvarsfull mat förväntas efterfrågan på både inhemska och ekologiska produkter öka.

Det är åtminstone vad regeringen hoppas på. Beslutet är en del av ett spetsprojekt som ska ge en lönsammare finländsk matproduktion och en bättre handelsbalans.

Syväniemi på MTK tror inte att de nya upphandlingsdirektiven åtgärdar problemet med lönsamhet inom jordbruket, men beslutet är ett steg i rätt riktning.

- Det viktigaste är att beskedet kommer från regeringen. Atmosfären är mycket viktig, så att jordbrukaren orkar göra sitt mycket viktiga jobb och fortsätta odla god finsk mat.

MTK har tidigare ställt sig kritisk till att producentpriserna fortsätter att sjunka, trots att uppskattningen för inhemsk mat och jordbrukarnas arbete växer. Enligt förbundet ska konsumenterna vara beredda att betala ett högra pris för varorna då det införs nya krav på producenterna.

Förändring sedan traktormarschen – politiker visar sitt stöd

I mars demonstrerade tusentals jordbrukare från hela landet på Senatstorget i Helsingfors. Demonstrationen och traktormarschen ordnades i protest mot försenade stödbetalningar till jordbrukarna och ett sämre ekonomiskt läge för livsmedelsproducenter.

Protesten gav ändå inga konkreta resultat, men nu har centerpolitiker börjat signalera om att ta itu med jordbrukarnas problem.

Under Finlandsarenan lovade Jord- och skogsbruksminister Kimmo Tiilikainen (C) mer åtgärder för jordbrukarna. Juha Sipilä sade att Finland kan ta en risk och omtolka en del EU-regler för att göra jordbrukarnas tillvaro lättare.

Ekologisk mat sällsynt i kommunerna

Och det finns mycket att förbättra då det kommer till både ekologisk- och närproducerad mat i kommunerna, visar en undersökning som Jord- och skogsbruksministeriet släppte tidigare i våras.

Kommunernas egen uppskattning är att i medeltal bara 5 procent av livsmedels- och måltidstjänsterna kan räknas som ekologiska.

Ministeriet hoppas ändå på en rejäl ökning på det här området. Målet är att hela 20 procent av all mat i de offentliga köken ska vara ekologisk inom fyra år, år 2020.

Närproducerat funkar i Österbotten – inte i Nyland

Samma undersökning visar också på stora skillnader i hur mycket närproducerad mat som kommunerna serverar.

I Österbotten, där läget är bäst i hela landet, är cirka 40 procent av all mat som kommunen serverar producerad i närområdet.

I Nyland, där läget är sämst, ligger den närproducerade matens andel under tio procent.

- Närmaten är kanske lite svårare i stora upphandlingar och kräver ännu mer samarbete mellan jordbrukare, kökspersonal och planerare, säger Syväniemi.

Också på den här fronten väntas de nya rekommendationerna för upphandlingar hjälpa.

Men enligt Syväniemi skulle det gå att föra in mera närmat i skolorna redan i dag, om bara kökspersonalen planerade maten tillsammans med lokala producenter. Skulle fler skolor gå in för mer säsongsbetonad mat kunde man till och med spara pengar, säger Syväniemi.

- Till exempel planera matlistor där det finns inhemska rätter och kanske också internationella rätter som kan innehålla finländska ingredienser.