Swanarna återförenas i Åbo på jubileumsregatta

Under helgen pågår den tredje Swanregattan i Åbo. Nu firas femtioårsjubileum och rekordmånga segelbåtar deltar.

Regattan för Swansegelbåtar är den tredje i Åbo. De tidigare ordnades 2006 och 2012. Denna gång är båtarna så pass många att de fyller platserna på bägge sidor om ån. Swanarna står mellan Förifärjan och Suomen joutsen. Inte helt fel med tanke på att den stora svanen i tiderna gav namnet åt Swanbåtarna.

1966 beställdes de första Swansegelbåtarna och den första kunde levereras året därpå. Visionen var att bygga glasfiberbåtar i serieproduktion. Inte nog med det, de skulle också vara världens bästa. För designjobbet anlitades den amerikanska byrån Sparkman & Stephens. Swan 36:an följdes av 37:an och efter det har flera tiotals modeller varit i produktion.

Segerrik början

Det blev genast uppmärksammade framgångar i tävlingar världen över och det var allt fler som fick upp ögonen för den finska segelbåten. 1968 vann en Swan 36:a alla sju tävlingar i den engelska regattan Cowes Week. 1974 vann en Swan 65:a alla tiders första Whitbread Round the World. I den andra Whitbread-världsomseglingen fanns tre Swan 65:or bland de fem snabbaste som rundade klotet. 1998 var det målgång i en världsomsegling som avslutades i Lissabon i samband med att det årets världsutställning öppnade. Även då var en Swan 65:a snabbast. 2012 sjösatte Jakobstadsbaserade tillverkaren Nautor den tvåtusende Swanen.

Dubbelt jubileum

Den pågående Swanregattan samlar Swanar från alla årtionden som de tillverkats. Samtidigt firar arrangören Turun pursiseura 110 år. Jubileumsregattan har samlat 107 båtar och mer än tusen seglare. Årligen ordnas flera Swanregattor runtom i världen, men den i Åbo är den största någonsin, berättar Samuli Salanterä, kommodor för TPS. Han deltar med sin egen båt Alexandra af Runsala, en 36:a ur den nyare serien och byggd 1988.

– Swan är en finsk kvalitetsprodukt som vi kan vara stolta över. Här finns deltagare från Medelhavet, många tyskar, norrmän, belgare, danskar, svenskar och britter. Den första Swanen Tarantella deltar, liksom Katima som är den senast byggda.

Förutom kappsegling bjuder arrangörerna på konserter och på en filmförevisning om Swanen som vann Whitbread.

Känslosam återförening

Fågel Blå var den sista Swanen ur den ursprungliga serien på 36 fot. Under perioden 1967-70 byggdes totalt 91 stycken. Nisse Luoma var då anställd på Nautor och byggde båten åt sig själv. Han säger att det var mycket jobb med den. Också produktionen har ändrats dramatiskt sedan de första åren, säger han.
– Allting började i liten skala och segelbåtarna och tillverkningen kan inte jämföras med hur allting går till nu.

Efter ett antal år sålde Nisse Luoma Fågel Blå till Göran Sjöholm som prisar båten.

– Den är rysligt bra byggd. Jag har varit trettio gånger på grund utan att det överhuvudtaget märks på kölen. Med dagens båtar när de går på grund, så är det slut. De ska in på verkstad för kölbyte. Så tack ska du ha, det var en bra båt som du gjorde, säger Sjöholm till Luoma. Svaret är att 36:orna är sådana. De är stabila båtar som tål att gå på grund tack vare kölformen, säger Luoma.

Foten som inte kunde sluta pumpa

Fågel Blå har hållit sig till Östersjön. Sjöholm har seglat mest mellan Finland och Sverige. Då Luoma var ägare gick färderna Bottenviken runt, ibland till Gotland, ibland till Helsingfors. Han minns hur båten då var utrustad med fotpumpar.

– Man fick trampa med foten. Då man kommit iland och fick tvätta ansiktet där hemma, så började man automatiskt pumpa med foten då man öppnade kranen, skrattar han.

Fågel Blå var en förälskelse vid första ögonblicket för Sjöholm. En dag i februari för flera år sedan åkte han till Jakobstad för att titta på båten. Luoma bad honom ta med sig skidor eftersom båten stod på en holme. Förälskelsen har inte avtagit, säger Sjöholm.

För Luoma är det ett känslosamt ögonblick att för en stund få åter sitta i sin gamla båt. Han minns att det blev några tårar och att han inte kunde titta bakåt då Fågel Blå seglade ifrån honom. Helt har han inte lämnat Swanarna. Nu är han med på regattan som besättningsman ombord på Camos, en annan 36:a med tillverkningsnumret 87.

Frun liknade båten vid en gammal döende elefant

Matias Röyttä har ägt sin Swan i tio år. Blue Jay var den andra 37:an som byggdes 1970. Den är också en av många Swanar som återvänt till Finland. Röyttä köpte båten i Köpenhamn. Hans fru var till en början inte alls entusiastisk. Hon jämförde båten vid en gammal elefant som kommer tillbaka till sin hemtrakt för att dö. Nu har de i alla fall seglat ett årtionde med båten och deltar i regattans tävlingsklass. Röyttä säger att Blue Jay är tung i jämförelse med syskonen i samma serie som är på plats.

– Jag borde lätta båten med 1-2 ton, men det skulle betyda att kylskåp och värmeelement skulle åka ut, säger han.