Dålig ventilation i skolor försämrar inlärningen

Dålig inomhusluft i skolor påverkar inlärningen och ökar antalet elever som stannar hemma på grund av sjukdomsfall.

I en rapport som Institutet för hälsa och välfärd, THL, publicerat framkommer att i klassrum med tillräkligt bra ventilation löste elever genomsnitt fyra procent fler matematikuppgifter än elever i dåligt ventilerade klassrum.

När problemet gått så långt att rektorn märker av problemen, då är det allvarligt.

― Tuula Putus

Tuula Putus är professor i miljömedicin vid Åbo universitet. Hon säger att ventilationen nog är största boven, men att det också finns andra orsaker.

– Det finns också en del kemikalier och mikrober i luften i vissa skolor. Det är kombinationen av allt det som orsakar problem, säger Putus.

– Tiotals procent av eleverna lider av andningsbesvär eller annat som tvingar dem att stanna hemma från skolan. Det inverkar ju såklart på skolprestationerna.

Problemen ligger rotade i 90-talet

Putus säger att största orsaken till de bristfälliga byggnaderna är kommunernas svåra ekonomiska situation.

– Problemet härstammar från 90-talets recession. Kommunerna har redan i 25 år varit tvungna att spara i sina investeringar.

Det man borde göra nu är att renovera byggnaderna som är i dåligt skick, eller i värsta fall riva ner gamla och bygga nya hus.

– Visst skulle kommunerna ta itu med problemen om de hade de resurser som skulle krävas, säger hon.

Inte bara skolorna i dåligt skick

Det är inte fråga om att bara skolorna skulle vara i dåligt skick. Samma gäller alla andra byggnader som kommunerna äger.

– Hälsostationer, sjukhus och äldreboenden är exempel på andra byggnader som på många orter är i väldigt dåligt skick, säger Putus.

– I slutändan är det barnen och de äldre som lider, vilket är väldigt tråkigt.

När personalen märker av problemen är det redan för sent

I rapporten framkommer det att 58 procent av klasserna som undersöktes har dålig luftkvalitet.

Då man frågade rektorerna i skolorna var samma siffra 38 procent. Putus är inte överraskad att rektorerna inte märker av problemet lika tydligt.

– De är inte experter på byggnadsteknik, därför avviker siffrorna från varandra.

– Men när problemet gått så lång att rektorn och annan personal i skolan märker av problemen och de påverkar vardagen, då är det allvarligt, säger professor Tuula Putus.