Hippiefestivalen Faces lämnar skogarna och blir urban
Facesfestivalen kör på nytt koncept på ny plats i år. I stället för att vara en hippiefestival på landet vill festivalen få nya kulturer att mötas på en plats där folk rör sig.
Meningen var att avsluta Facesfestivalen i sin gamla form för två år sedan. Då hade Finlands enda och sista hippiefest spelat ut sin roll, säger festivalchefen Börje Mattsson som var med och startade festivalen för 19 år sedan.
- Faces i den formen hade fyllt sin uppgift, att visa att Finland är mångkulturellt.
Faces lever ändå vidare och temat i år är Faces reborn, det vill säga pånyttfödda Faces. I stället för att visa att det finns olika kulturer i Finland, vill festivalen nu få kulturerna att mötas i en urban miljö. Det här för att motarbeta den främligsfientlighet och rasism som synts ända upp i den högsta politiska ledningen, säger Börje Mattsson.
- I stället för att folk kommer till oss, kommer vi in i samhället. Vi vill få de nya kulturerna att mötas på ett positivt sätt.
Målfärgen går åt
Festivalen ordnas i år för första gången i turisttäta Fiskars bruk i Raseborg 5-7 augusti. Talkoarbetare har redan jobbat med festivalen i en dryg vecka. Det har gått åt en stor mängd målfärg, konstaterar festivalarbetaren Iiris Mattsson.
- Det behövs mera skyltar i år för det här området är mera omfattande.
Det krävs mera tekniska och praktiska arrangemang när festivalen ordnas på en ny plats. Tidigare har festivalen ordnats vid Raseborgs slottsruiner, i Gumnäs och i Billnäs bruk.
Festivalen ordnade tidigare ett internationellt läger för talkoarbetare från olika delar av världen. I år har Faces inget läger utan satsar på att sysselsätta asylsökande som bor på flyktingförläggningar i Raseborg i stället.
Nu när en del har fått negativa asylbesked så mår de inte bra. Det är otroligt viktigt att de aktiveras, det borde ha skett tidigare och i mycket större utsträckning.
Börje Mattsson
De asylsökande har inte så mycket aktiviteter, säger Börje Mattsson.
- Nu när en del har fått negativa asylbesked så mår de inte bra. Det är otroligt viktigt att de aktiveras, det borde ha skett tidigare och i mycket större utsträckning.
Iiris Mattson berättar att flera av de asylsökande kan engelska och en del har också lärt sig prata finska.
- Det har gått jättebra, det har inte varit några problem med språket. Kroppspråk fungerar också bra.
Faces jubilerar - samarbetar med Finland 100 år
Den tre dagar långa festivalen erbjuder ett varierande utbud med musik. De som uppträder är artister med ett samhälleligt engagemang. De har valts ut mycket noggrannt, enligt Börje Mattsson.
Bland annat rapparen Paleface, Arja Saijonmaa och Pertti Kurikan Nimipäivät uppträder, likaså flera band bestående av asylsökande i Finland.
Facesfestivalen blir också av nästa år. Då är det tänkt att man ska kombinera festivalens 20-årsjubileum och Finlands 100-årsdag.
Tanken är att utveckla det nya konceptet ytterligare.
- Vi ska vara i kontakt med olika nätverk och få dem att mötas på Faces. Det skapar utan tvivel en bas för nästa års festival.
Faces för två år sedan hade temat The Last Waltz (den sista valsen). Men det temat lär inte åter bli aktuellt på länge.
- På vår slitna gamla representationsbil har det av misstag skrivits år 2106, så vi måste väl fortsätta ända till dess, säger Börje Mattsson skämtsamt.
' /%3E%3C/svg%3E)
