Få sälar skjutna i Kvarken – ”bra mat går till spillo”

Jakten på gråsäl blev ingen framgång i Kvarken och Bottenviken. 49 sälar fälldes den senaste jaktperioden av en kvot på 683 sälar. Det är synd att sälkött och skinn inte tas tillvara, säger ekologirådgivaren Anita Storm.

I Finska viken lyckades jakten på gråsäl bättre. Där fälldes hela kvoten på 94 sälar. I Sydvästra Finland fälldes 52 gråsälar av kvoten på 273 stycken. Men i Kvarken och Bottenviken kom man inte ens upp till 10 procent av kvoten.

Under den senaste jaktperioden från augusti 2015 till den sista juli i år fälldes totalt 195 sälar i Finland. Kvoten var 1 050 sälar.

- Man får inte göra business på sälprodukter. Så vad ska man då göra med späcket, köttet och skinnet? Förbudet uppmuntrar inte till säljakt, säger Anita Storm som åren 2002 - 2007 ledde flera projekt om gråsälen.

Den totala stammen i Östersjön uppskattas till mellan 40 000 och 50 000 gråsälar. Också vikare ökar i antal. Naturresursinstitutet uppskattar efter våren 2015 att det finns cirka 20 000 vikare i Östersjön.

Jakten svår

Säljakten är svår, säger Keijo Kapiainen, jaktchef på Finlands viltcentral. Men att jakten är krävande är bara en orsak till att man inte når upp till kvoten.

- Det finns få säljägare och bytet har inget kommersiellt värde, lägg till ofta svåra isförhållanden.

Förbud mot försäljning

EU:s förbud mot försäljning av sälprodukter har också en inverkan, säger Kapiainen. Medhåll får han av Anita Storm i Österbotten

Tanken var att gråsälen skulle tas tillvara och man riktade sig till jägare, kockar, fiskare och hantverkare. Mellan 50 och 100 jägare deltog i utbildningstillfällena och intresset var stort. Ett av resultaten blev en sälkokbok.

- Vi jobbade på bred front och tog bland annat fram ett nytt styckningsschema. Vi ville förändra synen på sälar från att vara ett problem till att istället bli en resurs, säger Storm.

Men allt spolierades några år senare när EU förbjöd försäljning av sälprodukter.

Inte ekonomiskt lönsam

Numera tillåts endast en kvotjakt för att begränsa skadorna på fisket och jaktredskap. Säljakt har blivit en ekonomisk fråga.

- Säljakt innebär långa färder på isarna och man gör av med mycket bränsle, det går inte att få någon ekonomi i jakten. Om man dessutom skjuter flera sälar så vill man göra något av köttet och skinnet, säger Storm.

Sälköttet innehåller många nyttigheter säger Anita Storm.

- Sälköttet har en mycket hög proteinhalt och innehåller många vitaminer, selen och omega 3. Just på grund av omega 3-fetterna kan reumatiker och de som har psoriasis få lindring, det smörjer lederna. Vältillrett sälkött är dessutom en riktig delikatess, säger Anita Storm.

Innan förbudet trädde i kraft var omega 3 -kapslar av sälolja det mest sålda hälsokostpreparatet i Vasa säger Anita Storm. Nu får man inte längre importera dem eller tillverka kapslarna i Finland.

Tror inte att förbudet upphävs

Anita Storm tror inte att förbudet mot försäljning av sälprodukter kommer att hävas. Såväl Finland, Sverige och Kanada har deltagit i kampen med att häva förbudet.

- Det har jobbats enormt hårt mot EU, speciellt mellan 2007 och 2011 och förbudet är en stridsfråga mellan EU och Kanada. Jag tror tyvärr att chanserna att riva upp förbudet är minimala, och det är väldigt synd, säger Storm.

Sälen ses som ett värdefullt skyddsobjekt som människan inte har rätt att ta död på.

- Den ses som ett gulligt djur som ska skyddas, men det saknas bondförnuft i resonemangen. Det finns sälar och grundtanken med jakt är ju att man ska ta vara på sitt byte, säger Anita Storm.

Att tillåta jakt men försvåra tillvaratagandet av köttet och skinnet rimmar illa med jaktlagen, anser Storm. Jakt innebär att skjuta men också ta tillvara bytet enligt jaktlagens andra paragraf.

- Vi ger fel signaler om vi tillåts skjuta bort sälarna men inte använda köttet och skinnet på ett hållbart sätt. Dessutom förstör sälarna fiskarnas redskap och fångst och det här tillsammans föder en frustration, säger Anita Storm.

Utländska jägare i Kvarken?

Sälsafaris ordnas redan där man kan betrakta sälar på grynnor i skärgården, men inte vore det en orimlig tanke att också locka utländska jägare ut på vårisarna på säljakt, säger Kapiainen.

Lagen torde inte ställa hinder i vägen och vad Kapiainen känner till får man använda sälen för eget bruk. Men det är som sagt en svår och många gånger riskfylld jakt.

Kvoten höjs för vikare

Jord- och skogsbruksministeriet meddelar att kvoten för östersjövikare höjs från 100 till 200 sälar för jaktsäsongen 2016-2017. Detta för att förebygga skador på det kommersiella fisket och stärka sälens ställning som en värdefull viltart. Jakten av vikare tillåts endast i Bottenviken och Kvarken där populationen ökat betydligt de senaste åren.

Gråsälens jaktkvot hålls på samma nivå men kvoten i bottenviken minskar till 633 eftersom en kvot på 50 sälar i Bottenviken överförs till Finska viken där man under de senaste åren använt nästan hela kvoten.