Solenergi i höghus blev succé

I Helsingfors centrum har höghuset i hörnet av Stora Robertsgatan och Fredriksgatan fått solpaneler på taket den här sommaren. Det är veterligen det första bostadshuset i innerstan som alstrar egen energi på det här sättet.

- Då jag har talat med folk som bor i huset har de varit mycket ivriga och intresserade av förnybar energi, och alla har varit positiva, säger Ari Sarmanto, som sitter i husbolagets styrelse. Han äger också Café Carusel som har haft solpaneler på taket i flera år.

Husbolaget sparar 16 procent av sina elkostnader genom solpanelerna. Elektriciteten som de 32 panelerna alstrar går till belysning och uppvärmning.

- Jag är jättenöjd. Jag trodde att det var mycket svårare att skaffa solpaneler till ett höghus, men det har gått jättebra, säger Ari Sarmanto.

Då beslutet skulle fattas i husbolaget deltog också en representant för en firma som planerar och installerar solpaneler för att redogöra för de tekniska detaljerna.

Sarmanto berättar att bolagsstämman då beslöt att styrelsen får gå vidare med projektet. Nu har solpanelerna börjat alstra elektricitet och invånarna har hållit en liten fest för att fira att de är uppsatta.

Stora Robertsgatan har utsetts till klimatgata. Solpanelerna på taket till nummer 32 är en del av arbetet med att göra gatan klimatsmart. Man kartlägger bland annat möjligheten till energieffektiva lösningar i husen längs gatan och gatubelysningen ska bytas ut till LED-lampor.

Ingen solenergi i lägenheter

Energin från solpanelerna går alltså till husbolagets egna gemensamma energibehov.

I nuläget kan solenergi bara användas av husbolaget, till exempel för att värma upp den gemensamma bastun eller till lamporna i trappuppgången.

Solenergin kan inte användas av invånarna själva inne i lägenheterna. Det beror dels på regleringen, dels på att det skulle behövas nya mätsystem för att mäta elförbrukningen i lägenheterna.

Det berättar Raimo Lovio, som är professor i miljöstyrning och innovationsledning vid Aalto-universitetets handelshögskola.

Lovio har lett projektet FinSolar som har haft som mål att främja solenergimarknaden i Finland. Man har bland annat utrett hur lönsam solenergin är, hur regelverket ser ut och hur marknaden utvecklas.

- Man jobbar på att ta fram ett virtuellt mätsystem som skulle fungera i höghuslägenheter, säger Raimo Lovio.

Om problemen kring regleringen och mätningen löstes skulle fler husbolag installera solpaneler, tror Raimo Lovio.

- Om det lyckades skulle säkert antalet höghus med solpaneler öka snabbare. Då kunde en del av invånarna i ett höghus låta bygga solpaneler och själva använda elen i sina lägenheter, säger Raimo Lovio.

En annan faktor som gör att det är lättare för egnahemshus att dra nytta av solenergin är att beslutsfattandet är krångligare i ett husbolag där styrelsen måste komma överens om att installera solpanelerna.

Solenergi möjlighet för Svenskfinland

Höghus kan dra nytta av solenergi i stora delar av landet. Svenskfinland har stor potential när det gäller solenergi eftersom det är längs kusten som soltimmarna är flest.

- De bästa områdena är sydkusten och hela kustområdet från Uleåborg och söderut, säger Raimo Lovio.

Han konstaterar ändå att det inte är stor skillnad mellan nyttan med solpaneler för ett hus i Helsingfors och ett i Kuopio. Går man längre norrut än Uleåborg, till exempel till Rovaniemi blir dagarna däremot för mörka.

Att installera solpaneler på ett höghustak är ekonomiskt lönsamt för husbolaget, säger Raimo Lovio.

Förutsättningen är att husbolagets ekonomi är stabil och att bolaget inte behöver ta lån för projektet.

Han påpekar ändå att husbolaget också kan spara in pengar och energi genom att minska sin elförbrukning eller spara vatten.

Förutom solenergi kunde husbolag också använda sig av solvärme, alltså att man utnyttjar solens strålning mot höghustaket för att värma upp vatten istället för att alstra elektricitet, påpekar professor Raimo Lovio.