Hur ser den typiska kryssningsresenären ut?
Är alla kryssningsresenärer fulla finländare som staplar omkring i buffén för att sedan ta över karaokebaren? Tom Ralli jobbar på Viking Line och delar in resenärerna i tre kategorier.
I Myteriets serie Finländska semestermissar granskar vi om skrönorna om semesterfinländaren stämmer. Den här gången är det kryssningsresenären som står på tur.
Tom Ralli jobbar som lekledare och programvärd på Viking Line. När vi frågar om den typiska kryssningsresenären säger han att det går att dela in dem i tre kategorier: barnfamiljer, pensionärer och såklart festprissarna som kommer dit för att ta sig en ordentlig fylla. Många släpper loss alla hämningar när de stiger ombord på ett kryssningsfartyg.
- En del kommer dit med inställningen att de lämnar hjärnorna i hamnen och tror de kan göra vad som helst, säger Tom.
Det finns såklart också passagerare som använder båten för att ta sig från punkt A till punkt B, som vilket färdmedel som helst, men de håller sig ofta undan.
- De har sett det där båtlivet tillräckligt och brukar istället äta någonstans och sedan sitta i hytten eller något sådant. De som är där på semester går runt i tax-freen, kollar shower och vill uppleva allt de betalat för.
Eftersom Tom i huvudsak är lekledare, umgås han mest med barn och deras föräldrar. Någon gång har han tagit hand om barnen utan föräldrarnas närvaro, men oftast är föräldrarna med under hela lekstunden.
- Jag håller program som godisbingo och limbotävlingar, men barnen är hela tiden där på föräldrarnas ansvar. Det kan bli lite för mycket annars, eftersom de är väldigt många barn, säger han.
Kryssningar en vattendelare
Vissa älskar att åka båt medan andra hatar det mer än något annat. Varför är kryssningar en sådan vattendelare? Tom tror det beror på vad man är van med, och så klart vad man tycker är roligt. En del tycker helt enkelt inte om att vara instängda i en plåtburk i två dagar.
- En del är kanske inte så öppna för upplevelsen heller, för de tror att man bara far dit för att supa. Men där finns massor med program för både barn och vuxna.
Finländska turister tycker om att gå och köpa sin öl och sjunga karaoke.
Men visst ska man ha ett visst kryssningshumör för att trivas.
- Finländska turister tycker om att gå och köpa sin öl och sjunga karaoke. Tycker man inte om det är det kanske lite svårare att hitta ett passande utbud, säger Tom.
Det finns också svenska semesterfirare på båtarna, och Tom har märkt av en tydlig kulturskillnad där.
- Man ser ganska få svenskar på kryssningarna. Kanske eftersom det är så många finländare där, och eftersom det är den finska kulturen och de finska karaokelåtarna som regerar.
Barnen ger energi på jobbet
Tom säger att det är de där stupfulla passagerarna som är svårast att hantera på en båt. Ibland händer det sig att de kommer in i lekrummet och vägrar gå därifrån. Blir det riktigt illa måste han ringa efter vakten. Som tur är verkar det ändå vara glada och nöjda besökare som ligger i majoritet – annars skulle väl ingen orka med Toms jobb? Tom har jobbat på båt i ungefär fem år, och han jobbar alltid tio dagar i sträck, för att sedan vara ledig i tio dagar. Fastän passagerarna är vänliga och roliga – hur har han orkat med båtlivet så där länge?
- Jag tycker verkligen om det här jobbet och jag får energi av barnen. När jag ser att de har roligt blir jag också helt hyper. Tio dagar går över jättesnabbt, och jag märker inte ens av att jag är på jobb.
Hurudan person ska man vara för att jobba på båt?
- Det finns så många olika uppgifter på en båt. Allt från kök till städuppgifter måste fungera. Men inom vår avdelning måste man vara väldigt pigg och våga ge allt. Du ska inte vara rädd för att göra konstiga saker, och du måste våga ta mikrofonen i hand och gå upp på scen.
Programmen på båten blir ofta lite töntiga, men är det en del av charmen? Det tycker i alla fall Tom.
- Jag gör mig själv till en clown när jag står på scen för det tycker barnen om. Men när jag sedan är programvärd försöker jag vara lite mer skärpt och inte hoppa och ha mig så mycket, utan istället ha lite mer respekt också för dem som inte orkar med sådant.