Butiksjättarna kritiseras för att sko sig på bönderna

Det går bättre än någonsin för landets två stora butiksjättar. Både S-gruppen och K-gruppen har i år gjort vinster på kring 80 miljoner euro. Samtidigt fortsätter konsumentpriserna att vara höga, medan producentpriserna hålls låga.

Kesko kunde redan förra veckan (3.8) visa upp ett väldigt gott resultat för årets första halva. På måndag (8.8) var det S-gruppens tur att visa upp sitt goda delårsresultat

Mellan januari och juni gick S-gruppen 87 miljoner euro på vinst, jämfört med 73 miljoner under samma tid i fjol. Bolagets omsättning var nästan 3,5 miljarder euro, en procent mer än under samma tid i fjol.

Makten över maten blir allt mera koncentrerad

Det goda resultatet förklaras främst med uppsving inom rese- och näringshandeln samt vid dagligvaruhandeln vid Prismabutikerna. Dagligvaruhandeln ökade med över 4 procent. Men man har också börjat satsa mera på riktad reklam på webben åt sina kunder och andra så kallade "nya koncept", som ska göra att man kan stå sig mot de utmaningar som digitaliseringen och den globala näthandeln medför.

Också de fria öppettiderna lyfts fram som en bidragande orsak till det goda resultatet, eftersom det ger kunderna möjlighet att konsumera nästan när de vill.

S-gruppens verkställande direktör Taavi Heikkilä var inte sen med att lugna kunderna och meddela att det goda resultatet troligtvis också kommer att leda till sjunkande konsumentpriser.

Konkurrenten Kesko som äger K-butikerna visar upp ett ännu bättre resultat från årets två första kvartal. Omsättningen ökade med nästan en femtedel till totalt 2,6 miljarder euro och vinsten var 79 miljoner euro. Förklaringen ligger i att Kesko i början av året köpte upp två mindre konkurrenter; Suomen Lähikaupat och Onninen.

Producenterna känner sig utnyttjade

Trots att det går så bra för dagligvaruhandeln i Finland känner producenterna sig snuvade.

Enligt dem utnyttjar de två varuhandelsjättarna sitt gemensamma växande monopol på marknaden på ett oschysst sätt för att pressa ner producentpriserna.

Mats Nylund, SFP:s riksdagsledamot och viceordförande för SLC, säger att de två jättarna gör sina stora vinster på producenternas bekostnad.

- Vi har en mycket olycklig situation i dag där det går allt sämre både för bönderna och förädlingsproducenterna, samtidigt som handeln visar upp ett bättre resultat än någonsin. De två jättarna kan i dagens läge finansiera sina enorma butiksbyggen helt själva utan hjälp av banker.

Varför kan då inte producenterna be ett högre pris på sina varor?

- S- och K-gruppen står för över 80 procent av vår livsmedelsförsäljning och är därför livsviktiga för alla leverantörer. Ingen vill riskera att hamna i onåd hos en av de stora, varken mindre producenter eller stora producenter som Valio, Atria eller Snellman. Handeln har därför ett betydligt starkare förhandlingsläge än de andra aktörerna, konstaterar Nylund.

Endast lagens långa arm kan rå på jättarna

Enligt Mats Nylund har producenterna redan länge varnat för att den inhemska produktionen hotar att krympa betydligt om det inte sker en förändring. Hittills har de ändå väntat förgäves.

Om det inte sker någon förändring inom några år kommer det att bli verklig brist på inhemskt på de stora marketarnas hyllor, varnar Nylund som anser att strängare lagstiftning är enda lösningen.

- Eftersom ingen förändring verkar ske trots detta faktum, borde man genom lagstiftning kunna begränsa de två butiksjättarnas möjlighet att utnyttja sin dominerande position på marknaden.

Nylund efterlyser också en myndighet som regelbundet skulle syna handeln och kontrakten i fogarna.

- Det är i sig inget fel med att vara stor, det är helt lagligt. Men man får inte missbruka sin marknadsdominerande ställning. Samtidigt är det väldigt svårt att bevisa detta maktmissbruk; ingen har ännu lyckats med det.