Lång väntan för asylsökande

Det var under hösten förra året som många asylsökande kom till Österbotten, speciellt från Irak och Afghanistan. En stor del av dessa väntar ännu på besked från migrationsverket ifall de får stanna eller inte.

Drygt 1500 personer finns på de olika flyktingförläggningarna i svenska Österbotten. Vasa mottagningscentral har 450 asylsökande och av dem har ungefär 50 fått besked. Mottagningscentralens chef, Pia Pajunurmi, berättar att det är väntans tider.

- Det är tiden för väntan. Största delen väntar fortfarande på sitt besked och vi har ett hundratal som ännu väntar på intervju.

Pajunurmi tror ändå att de flesta ska ha fått sina beslut innan julen.

Väntetiderna kan variera ganska mycket från fall till fall. Micaela Nykvist, biträdande förläggningschef vid Oravais flyktingförläggning, säger att de har både sådana som fått väldigt snabba besked efter bara sex månader i landet och så de som kommit för ett år sedan och fortfarande väntar på att bli förhörda.

- Det kan till exempel bero på varifrån man kommer och vilken typ av case man har, förklarar Nykvist.

Allt fler negativa besked

Största delen av de beslut som delgetts har varit negativa och speciellt nu i sommar har det kommit många. Pajunurmi uppskattar grovt att enbart en femtedel har fått positiva besked i Vasa.

- Här i sommar ser det nog ut som att det kommer mycket fler negativa beslut än positiva.

Vid Oravais flyktingförläggning har det varit något mer positivt och ungefär hälften av beskeden har varit positiva, berättar Nykvist. Men också hon ser en ökande trend med avslag på asylansökningar.

- Det ser ut som att det kommer mera negativa besked. Framför allt asylansökande från Irak har fått avslag. Vi ser nog den ökande trenden med fler negativa besked.

Nykvist tror att ökningen bland annat beror på att Migrationsverket har ändrat sina riktlinjer och att man tagit bort att en asylsökande har kunnat beviljas uppehållstillstånd på basis av humanitärt skydd.

Många överklagar besluten

De flesta som får ett negativt besked på sin asylansökan överklagar beslutet till förvaltningsdomstolen. Röda Korsets flyktingförläggning i Korsnäs har 175 asylsökande. Där har runt 15 fått besked, varav majoriteten varit negativa och har överklagats.

Henrik Ingo, som är förläggningschef säger att det leder till överbelastade flyktingcentraler och ännu längre väntetider.

- Det är ingen snabb behandling för det är många andra som överklagar när det kommer så många negativa beslut, i synnerhet när det gäller irakier. Det är kö till domstolen.

- Om de asylsökande får ett positivt beslut så söker de sig ut till samhället och bort från flyktingcentralerna, men de flesta som får ett negativt beslut överklagar till förvaltningsdomstolar och blir kvar på centralerna. Då töms de inte i samma takt som det har budgeterats för.

Förläggningen i Korsnäs kommer att läggas ned sista november och då måste alla asylsökande som inte fått besked än placeras om till andra förläggningar. Tidigare i sommar stängdes ocksåflyktingförläggningen i Malax.

"Fortsättningsvis en god stämning"

De flesta asylsökande är införstådda med hur systemet fungerar med långa väntetider och många negativa besked. De är således förberedda när kallelserna för delgivning av beslut kommer så det minskar på dramatiken, berättar Ingo.

- Nog har vi fortsättningsvis en god stämning här men det är klart att allt väntande och många negativa besked inte höjer stämningen. Men någon dramatisk försämring upplever vi inte.

Lisbeth Siegfrieds, vikarierande förläggningschef på Röda Korsets flyktingförläggning i Kristinestad, berättar också att stämningen är god där men att det märks att det blir oroligare när det kommer många negativa besked.

Från polisens håll bekräftar man att det har varit lugnt på mottagningscentralerna. Till exempel så fick Polisen i Österbotten in totalt 1776 alarmuppdrag förra veckan varav inga hade någon koppling till asylsökande.

Överkommissarie Thomas Skur säger att läget har varit stabilt men att han ändå inte vet hur det kommer att se ut framöver.

- Det har egentligen varit ganska på samma nivå en längre tid. Men vi vet förstås inte hur det ändras beroende på hurudana beslut migrationsverket fattar.