Isaksson: Ännu en ny skandal – men Kenya är inte Ryssland

De dystra dopningsmolnen fortsätter skugga det kenyanska friidrottslandslaget på tröskeln till OS. Redan två kenyanska ledare har skickats hem från Rio, men hela laget förtjänar inte samma behandling, skriver Yle Sportens Janne Isaksson.

Kenya har enorma problem med dopningen. Det står klart utan några som helst tvivel.

Den senaste i en lång rad skandaler uppdagades på torsdagen, när den kenyanska löptränaren och ex-sprintern John Anzrah uppgav sig för att vara en idrottare och lämnade in ett urinprov.

Ferguson Cheruiyot Rotich, som var VM-fyra på 800 meter ifjol, hade kallats in på ett överraskningstest men upp dök istället Anzrah med Rotichs ackrediteringsbricka hängande runt nacken.

Anzrah kom så långt att han skrev under officiella dokument där han uppgav sig vara Rotich, men till slut åkte han fast och skickas nu hem från Rio de Janeiro.

Anzrahs (bort)förklaring löd att han skulle in i OS-byn för att hämta gratis mat från en idrottarrestaurang, dit han annars inte hade tillgång. När testarna sedan kom kunde han inte berätta vem han i själva verket var i rädsla om att avslöjas som mattjuv.

Låter ju vettigt.

Det här var redan den andra dopningsskandalen som skakat Kenya i Rio. Inför invigningen skickades landslagets manager Michael Rotich hem.

Rotich krävde utklädda reportrar från Sunday Times och ARD på mutor för att varna idrottare de påstod sig representera om kommande dopningstest – samtidigt som allting smygfilmades.

Kenya är inte Ryssland

Det här är bara de två senaste skandalerna kring kenyansk friidrott. Under de fem senaste åren har ett fyrtiotal kenyaner testat positivt för dopning och Kenya har varnats av IAAF att man måste sopa rent på hemmaplan för att få tävla internationellt.

Jämförelser görs med Ryssland som inte får delta i OS-friidrotten på grund av den utbredda dopningskulturen i landet. Men Kenya är inte Ryssland.

Att tala om Rysslands dopningsprogram som statssanktionerad må vara en överdrift, men i Kenyas fall handlar det definitivt inte om något toppstyrt system.

Antidopningsstrukturerna är däremot obefintliga, idrottarna är dåligt informerade om hur det borde fungera och är därmed lättmanipulerade av – ofta utländska – managers som vill fostra nya världsstjärnor.

Presidenten uttalar sig

Det är självklart att Kenya måste ta problemen på allvar – men det verkar man även ha gjort. Efter en långsam start på förbättringsarbetet har konkreta aktioner vidtagits.

Dopning har förbjudits i lag där det nu jämställs med droger, och ledare ända upp till landets president har kraftigt tagit avstånd till allt som har med förbjudna preparat att göra.

– Visa dem att vi kan vinna rent. Även om vi inte vinner, visa dem att vi kan tävla rent, sa Kenyas president Uhuru Kenyatta inför OS enligt Washington Post som skriver om den kenyanska dopningsproblematiken.

– John Anzrah har begått ett brott mot det kenyanska laget och skickas därför hem, konstaterade Kenys landslagsledare Stephen Arap Soi till Citizen TV efter det färskaste fallet.

– Han uppträdde som en idrottare, gav urinprov och undertecknade till och med dokument. Vi kan inte godkänna dylikt beteende, röt den olympiska kommitténs ordförande och tidigare elitlöparen Kipchoge Keino till enligt nyhetsbyrån Reuters.

Stäng inte av Kenya – ännu

Ferguson Cheruiyot Rotich kan naturligtvis vänta sig följder av den utlånade ackrediteringen och det missade dopningstestet, men att stänga av hela Kenya känns ändå i det här läget fel väg att gå.

Detta förutsatt att de ödmjuka orden från friidrottens stornation är ärliga och att rötägg som John Anzrah och Michael Rotich verkligen är rötägg och inte endast två av många fuskare.

Det första stegen från Kenyas sida är tagna, man har erkänt att problemen är verkliga, avskedat dopningsbefläckade ledare och inlett arbetet med att bygga upp det hittills obefintliga antidopningsnätverket.

Om framstegen som går att skönja inte leder till faktiska åtgärder ska IAAF ta till det tunga artilleriet. Men det är inte dags än.