Lärarförbundet: Skyl inte över mögelproblem i skolor med målarfärg

År 2015 var inomhusluften hälsovådlig i 35 procent av skolorna i Finland. Elevernas inlärning lider, sjukledigheterna ökar och kostnaderna för kommunerna blir höga.

- I alldeles för många kommuner försöker man skyla över mögelproblemen med målarfärg. Det måste satsas på underhåll och ordentliga renoveringar eller nybyggen, säger Christer Holmlund, förbundsordförande för Finlands Svenska Lärarförbund (FSL). Man frågar sig nu vart regeringens öronmärkta pengar för skolreparationer tagit vägen.

- Många skolhus byggdes redan på folkskoletiden, konstaterar Holmlund.

- Många mår dåligt i skolornas inomhusluft, och eleverna lär sig sämre. Känsliga elever tvingas vara borta från skolan, och en del får koncentrationsproblem och kan bli oroliga eller passiva, säger FSL:s ombudsman Jan-Mikael Wikström.

Lärarna mycket frånvarande på grund av problem med inomhusluften

OAJ:s undersökning Arbetslivsbarometern 2015 visar att 20 procent av lärarna varit sjuklediga på grund av problem med inomhusluften. År 2013 var motsvarande siffra nio procent.

- Det finns till och med fall då lärare tvingats byta jobb eftersom de fått så allvarliga symptom att de inte längre kan vistas i skolhus, säger Wikström. Lärarnas sjukfrånvaro blir också dyr.

- Nu borde staten se till att skolorna får pengar för renovering eller nybyggen åt kommunerna.

FSL vill ha ett långsiktigt statligt program för att fixa alla skolfastigheter

FSL efterlyser ett minst tioårigt statligt program för skötsel av alla skolfastigheter. Regeringen borde öronmärka 100-150 miljoner euro årligen så att kommunerna kan sköta skolrenoveringar och nybyggen.

- Då skulle det finnas en grundförutsättning för att man skulle ta tag i problemen, säger Christer Holmlund.

Föräldrarna jobbade för byskolan på Bergö

Eleverna i den lilla byskolan i Bergö hör till de lyckliga som får gå i en helt ny skola.

- Det känns superbra när man har allt under samma tak. Och nu har vi gymnastiksal! Vi har varit utan gymnastiksal i två år, säger Margaretha Nyman-Klemets, lärare i Bergö skola.

- Men det hade inte blivit en ny skola här om inte föräldrarna stått på sig.

Sture Skinnar, förälder och kommunpolitiker på Bergö, konstaterar att det nog inte var så lätt.

- Kampen började här till stor del via föräldrarna. Men efter det inledande skedet när man fick prover och tester analyserade och konkreta fakta om att vi hade en byggnad med problem så var det nog inte längre en kamp om olika viljor utan mer en tidsfråga och en resursfråga.

"Föräldrarna ska inte tvingas stå på barrikaderna för en renovering"

- Alltför ofta är det pådrivande föräldrar som får kommunerna att slutligen ta tag i renovering eller nybyggen, konstaterar Sture Skinnar.

FSL:s ordförande Christer Holmlund anser att det inte borde vara så utan att man borde se till och varje skolhus granskas enligt lag vart tredje år och att de fel och brister som då uppdagas måste åtgärdas.

- Det kan inte vara så att föräldrarna måste stå på barrikaderna för att skolan ska renoveras.

Sirkkala skola har länge fått konstgjord andning

En av de drabbade skolorna är Sirkkala skola i Åbo, där det egentliga skolhuset är utrymt och eleverna går i skola i baracker i stället.

Det finns varken beslut på att riva det gamla huset eller att bygga nytt. Rektor Elise Kurtén är frustrerad.

- Riv huset och se till att vi får andra, ersättande byggnader. Bort med detta elände.

Enligt Kurtén har skolhuset under årens lopp fått en massa konstgjord andning. Det har blivit som ett lapptäcke av olika sorters reparationer som aldrig gått till grunden med någonting, säger hon.

- Det som är ett faktum i dag är att byggnaden står mitt på skolgården totalt oanvänd till ingen nytta, bara till besvär.

(Artikeln uppdaterad kl. 16.50)