"Man läser för den tid man lever" - astronomen ratar dåliga böcker och socker

Tänk på allt du läser under en vecka - sociala medier, mejl, googlade texter, rapporter, tidningar, tidskrifter, faktalitteratur, romaner m.m. Vad behöver du på riktigt? Hur skulle den ultimata veckoläsningen se ut om du ordinerade en sådan till dig själv? Om du tänkte på läsningen på samma sätt som vi brukar tänka på mat och göra upp rekommendationer?

Stjärnforskaren Thomas Hackman arbetar vid Physicum som är Helsingfors universitets institution för fysik, belägen i Gumtäkt. Här forskar han i stjärnfläckar och undervisar och handleder studerande. Thomas är den första i vår serie där personer med anknytning till vetenskap och teknik berättar om hurdan läsning som just nu känns angelägen, både professionellt och privat. Det blir ett samtal om hur allvarliga saker som cancer såväl som berättelser i böcker kan bli milstolpar i livet och förändra det.

Thomas Hackman forskar som sagt i stjärnfläckar, dvs områden på en stjärna som är kyligare än stjärnan i övrigt. Forskningen går i praktiken ut på att läsa och programmera. Programmeringen behövs för att göra grafiska bilder av forskningsresultaten.

Nya insikter om stjärnfläckarna hjälper forskarna att förstå också solen och dess magnetiska aktivitet. Den aktiviteten har nämligen en direkt påverkan både på satelliter och elnät och indirekt också på jordens klimat.

- En av mina kolleger menar att stjärnforskningen är en form av miljövetenskap, men så långt skulle jag inte gå.

Jag skulle kunna säga att jag blev feminist på grund av boken.

Nu ska det handla om vad Thomas Hackman helst läser.

Hur tänkte du inför uppgiften då jag bad dig fundera ut den ultimata veckoläsningen för dig själv?

- Jag började fundera på vad jag läst som format mig till den jag är? Och främst handlar det då om böcker jag läste i 20-årsåldern.

En stor läsupplevelse kom redan tidigare.

Då Thomas var 15 läste han Märta TikkanensÅrhundradets kärlekssaga.

- Jag skulle kunna säga att jag blev feminist på grund av den. Jag hade tidigare läst Henrik Tikkanens böcker, men det här gav ett annat perspektiv på honom och familjelivet. Dels handlar den ju om familjevåld och våld mot kvinnor men dels också om varför någon kan leva ihop med en partner som behandlar henne illa. Jag tycker att varje man borde läsa den boken någon gång.

Då jag köper bröd kollar jag att det inte innehåller mer socker än ett gram per hundra och helst åtminstone fem gram fiber per hundra.

Det finstilta

- Så tänkte jag också på hur hjärntumören jag fick för fyra år sen har påverkat det jag läser. En konkret sak är att jag nuförtiden läser mycket innehållsförteckningar. Jag är nämligen mer noggrann med vad jag äter.

Det finns vissa saker Thomas undviker.

- Snabba kalorier. När jag köper bröd ser jag till att det inte innehåller mer socker än ett gram per hundra och helst åtminstone fem gram fiber per hundra.

Och det var just en viss läsning som ledde in på det spåret.

- När jag blev sjuk så läste jag boken Anti-cancer skriven av David Servan-Schreiber som själv fick en hjärntumör.

Hypotesen i boken, förklarar Thomas Hackman, är att cancerceller hela tiden uppstår, men att det är omständigheterna i kroppen som bestämmer om de börjar löpa amok.

- Det finns ju förstås många faktorer likväl som direkt slump som påverkar, men rätt viktigt är det vad man äter. Jag följer råden i boken och är ju vid liv fortfarande så det kan ju inte ha skadat.

Thomas skämtar om sin sjukdom. De år som har gått sen diagnosen har skapat en viss distans. En distans som också har märkts i hans förhållande till läsningen.

- Då jag fick sjukdomen tänkte jag att jag har så lite tid kvar att jag noga måste välja vilka böcker jag läser.

Hurdana böcker fyllde kriterierna?

- Främst böcker av kända författare, klassiker.

Men efter en tid ändrade han inställning igen.

- Jag tänker inte längre så. Man läser ju för den tid man lever, inte för den tid då man är död. Sen har det ju ingen betydelse vad man läst eller inte läst.

Livet finns i nuet.

- Jag har börjat leva mitt liv mer som att jag egentligen inte skulle vara så hemskt sjuk, förutom att jag nu väljer bort sådant som jag tycker är onödigt. Om jag märker att en bok är tråkig, onödig eller direkt dålig så kämpar jag inte till slut med den.

Den ultimata veckoläsningen

I den här serien ska personer rekommendera läsning till sig själva, gärna i form av så konkreta exempel som möjligt. Man får botanisera fritt i hela utbudet av text vi möts av idag, allt från den minsta förpackningstexten till den tyngsta klassikern kan tas med. Så här resonerar Thomas Hackman.

- Jag börjar dagen med Husis på vardagarna, Hesari på veckosluten. Har det hänt något speciellt så kollar jag också text-tv.

- När jag kommer till jobbet läser jag astronomiska artiklar, främst inom mitt eget område. Jag brukar titta på en sida där nya vetenskapliga artiklar om astronomi publiceras. Ibland läser jag också andra astronomisidor som t.ex. avaruus.fi.

En hel del lästid lägger Thomas gärna också på vetenskapliga artiklar där han själv är medförfattare. Artiklarna vid Physicum skrivs på engelska så det handlar om att i dem se över såväl innehåll som språk.

En annan sorts läsning som han behöver och tycker om är programmeringsspråk, som behövs för att åskådliggöra forskningen.

- Främst fortran och ett interactive data language IDL. Läser ganska mycket direkt från skärmen.

Ett inlägg som gör skillnad

- Efter jobbet går jag in på Facebook och läser. Jag är med i två slutna grupper om hjärntumörer, en rikssvensk och en finsk. Det är egentligen de enda ställen på Fb där jag skriver inlägg.

I diskussionsforumen kan man lätt uppdatera sig med aktuell information, men ännu viktigare är det stöd som personerna där kan ge varandra.

- Folk skriver ner vad de upplever. Glädje, frustration, en positiv MRI-bild.

- Då jag har glioblastom och är en av dom i de här grupperna som haft sjukdomen längst, så är det ganska många som följer med vad jag skriver. Jag visar att visserligen är det är en allvarlig sjukdom, men man kan överleva längre. Och till dem som det går sämre för så försöker jag ge psykologiskt stöd.

Också de anhöriga behöver och kan ges stöd.

- Anhöriga får ofta väldigt lite stöd från hälsovårdssystemet och det är inget att skämmas för om man mår dåligt.

Kvällsdeckare

- Läsningen är viktig som avkoppling och jag försöker att varje dag läsa skönlitteratur. Jag har ofta två böcker på gång, en lättare och en tyngre som jag kan välja mellan. T.ex. Dostojevskij och en deckare. Leif GW Persson är min favorit bland deckarförfattarna, även om jag inte alls gillade hans senaste.

Läsning som Thomas gärna skulle ge sig själv mer av hittas i ett par av de tidskrifter som han prenumererar på men som han ofta bara delvis hinner läsa innan nästa redan är på väg in genom brevluckan.

- Tähdet ja avaruus håller mig ajour, den är bra skriven. Då jag själv är expert så är det roligt att kolla igenom om det finns sakfel. Oftast är det så väldigt små detaljer att det inte har någon betydelse för den som läser. Det kanske står 100000 år fast det borde vara 200000 osv.

- Ny tid har bra artiklar speciellt om världspolitik. Man ser på Turkiet med andra ögon om man läst en artikel med historia om vad som ligger bakom olika företeelser.

Pyramiden

Varje intervjuad i den här serien har i slutet av intervjun fått rita en kostpyramid för sin veckoläsning, vad den helst ska bestå av.

Precis som i näringsrekommendationerna så har vi längst ner det som ska intas mest av allt och högre upp sådant som rekommenderas i mindre mängd.

Du kan se allt det vi redan pratade om. Men vad betyder det där med tidtabeller allra högst upp?

- Alltid om jag far någonstans så kollar jag tidtabeller. Jag tajmar så att jag inte ska behöva vänta, jag njuter av att det går med ett visst ”flow”.

Även om all slags läsning är både avkopplande och nödvändig så finns det också stunder då Thomas helt låter bli att läsa.

- Jag får mycket ut också av att inte läsa och t.ex. lyssna på musik istället. Är jag på semester på en stuga på landet så kan det gå någon dag utan att jag alls läser. Jag är istället ute och går i skogen, plockar bär och fiskar. Att vara ute i naturen är nästan det mest terapeutiska av allt.

Det här är första delen i en serie intervjuer för programmet Kvanthopp i Yle Vega på söndagar kl. 15.03.
Du kan lyssna på de enskilda intervjuerna här.
Redaktör är Ulrica Fagerström.