God skolmat i Österbotten kokas för rätt så billig peng

Den österbottniska skolmaten kostar mellan två och fyra euro per portion. Det går att tillreda mat från grunden för en relativt billig peng.

Exempelvis i Pedersöre kostar en portion 2,53 euro/elev. Av den summan får råvarorna kosta 1,06 euro. Resten består av allt från personalkostnader till rengöringsmedel.

I Pedersöre tillreds all mat från början. Ingen färdig mat köps in.Till och med kryddblandningar, marinader och dressingar är egen produktion.

Bespisningschef Anja Lillqvist är mycket nöjd över att man klarar av det till ett jämförelsevis lågt pris.

- På så sätt kan vi tillreda mat av hög kvalitet. Vi har kunnat ta fram maträtter med smaker som går hem hos barn och ungdomar.

- Med god planering och bra personal fungerar det, säger Lillqvist.

Vörå vill också koka eget

I Vörå framhåller kosthålls- och städchef Björn Helsing att det här är något kommunen eftersträvar på sikt.

- Det är lite av en vanesak att använda halvfabrikat. För många elever hör halvfabrikat till favoriterna. Så de blir besvikna när vi plockar bort till exempel fiskrätter.

Det budgeterade råvarupriset varierar en del i Österbotten. I Karleby ligger snittet på 72 cent medan råvarorna i Närpesmaten får kosta 1,10.

I Vörå och Korsholm ligger medeltalet kring 1 euro.

Närproducerat är pop i köken

Så gott som samtliga kommuner använder sig i större eller mindre utsträckning av närproducerade produkter. Som komplement till de livsmedelsleverantörer man har avtal med. Här handlar det också om att producenterna ska ha kapacitet att leverera den volym som behövs till skolköken.

Frågan huruvida man skall ha centralkök, tillredningskök eller utdelningskök är aktuell i flera kommuner. Till exempel i Norra Korsholms skola byggs som bäst ett centralkök där det dagligen skall tillredas 1000 portioner.

Björn Helsing anser att ett centralkök inte automatiskt innebär någon större inbesparning.

- Maten skall ju transporteras, ibland långa sträckor. Dessutom skall det finnas personal som sköter om mathanteringen.

- Kvaliteten på transporterad mat är inte den samma som nygjord. Men med hjälp av dagens teknik blir maten åtminstone inte kall och dålig under färden, säger Helsing.

Högstadiet i Petalax fungerar numera som centralkök i Malax kommun. Här tillreds även mat för åldrings- och hemvården.

Därför är det ganska svårt att räkna ut portionspriset på elevnivå.

- På grund av det har vi fått missvisande siffror och därmed ögonen på oss vid tidigare kartläggningar, säger rektor Mona Enlund.

"Vegankost väljer man inte av hälsoskäl"

Behovet av specialdietmat har på en del håll ökat något. Men i Karleby går trenden andra vägen.

- Inom skolhälsovården har man jobbat hårt med allergierna. Man försöker få bukt med problemet med gamla allergier som hänger med från tidigare, säger servicechef Britt Granbacka.

- Trots att man numera tål en produkt man tidigare reagerade på så underviker man den fortfarande. Mycket sådant har vi fått bort.

- Laktosintoleransen är så vanlig idag att många rätter tillreds helt laktosfritt, säger Granbacka.

I Jakobstad serveras all mat laktosfri.

- Vi räknar inte längre laktosfritt som en specialdiet, säger kosthållschef Lisa Kentala.

- Veganmat serverar vi inte. Jag anser att man väljer vegankost av känslomässiga skäl, inte av hälsoskäl, säger Kentala.

I Vörå, som har många elever med invandrarbakgrund, har man gått in för att erbjuda alternativ till exempelvis griskött.