Låglönejobb sågas av experter: Inget tyder på att de ökar sysselsättningen
Det finns ingen forskning som tyder på att lägre löner skulle ge fler jobb och en lägre arbetslöshetsgrad. Det säger två ekonomiska experter som Yle Nyheter talat med.
Idén om att sänka lönerna för att få ut fler arbetslösa i arbetslivet har blivit en populär idé.
På måndagen gjorde Arbets- och näringsministeriets kanslichef Jari Gustavsson ett utspel i Kauppalehti där han slår fast att priset på arbete i Finland är för högt. Enligt Gustavsson skulle låglönejobb i kombination med socialstöd vara den bästa metoden för att råda bot på arbetslösheten.
En vecka tidigare gick kom Finansministeriets statssekreterare Martti Hetemäki med liknande förslag i en intervju till Helsingin Sanomat där han sade att finländarna måste acceptera större inkomstklyftor. I praktiken skulle det här betyda mera låglönejobb.
"Finns inga vetenskapliga bevis"
Ekonomiska experter som Yle Nyheter talat med är däremot av en annan åsikt. Rita Asplund, forskningsdirektör vid Näringslivets forskningsinstitut Etla, säger att hon aldrig stött på forskning som tyder på att en sänkning av lönenivån skulle ge bättre sysselsättning.
- Det finns inga garantier för att folk blir sysselsatta bara för att lönerna sänks. Det är en mycket mer komplicerad process än så, säger Asplund.
Enligt henne finns det stora risker med att införa låglönejobb som står utanför kollektivavtalen.
- En massa låglönejobb kan i värsta fall betyda att vi skapar låglönefällor istället för flitfällorna, med dubbla eller tredubbla jobb.
Svårt att skapa nya stödsystem som kan kombineras med låglönejobb
Markus Jäntti, professor i offentlig ekonomi vid Helsingfors universitet och statens ekonomiska forskningscentral Vatt, är inne på samma linje.
Han förstår tanken bakom lägre löner, men bevisen att det skulle ge fler arbetsplatser saknas.
- Folk resonerar väl som så att arbetsmarknaden fungerar som andra marknader, då man sänker priset så ökar efterfrågan på varan.
Men att skapa en fungerande kombination av låglönejobb och ett flexibelt stödsystem är enligt Jäntti otroligt svårt.
- Det är inte en vilt radikal tanke men det har visat sig vara mycket knepigt. Möjligen stämmer det, men fan vet. Det finns rätt mycket evidens om motsatsen, säger Jäntti.
Färsk finländsk forskning saknas
Ett av de stora problemen med den offentliga diskussionen om låglönejobb är enligt Asplund att det saknas uppdaterad finländsk forskning kring arbetslöshet.
- Det leder till att man i diskussionen bollar mellan olika åsikter och tyckanden som ingen egentligen kan skjuta ner på basis av existerande forskning som gäller Finland.
Rapporter och utredningar som konsultbolag på bara några månader tar fram med sina egna modeller ger hon inte mycket för.
- Man har helt enkelt slopat pengarna för arbetsmarknadsforskning, det är väldigt lite som finns kvar.
Billigare ungdomsarbete misslyckades i Sverige
Utan tillgång till finländsk forskning ligger det nära till hands att snegla på situationen i våra grannländer, fram för allt Sverige. I HS intervju med Matti Hetemäki från Finansministeriet görs den jämförelsen.
Löneskillnaderna har ökat i både Sverige och Danmark de senaste åren, och enligt Hetemäki är det en delorsak till att sysselsättningsgraden hållits hög.
Men det finns tydligare exempel från Sverige som visar att sänkt pris på arbetskraft inte resulterat i nya jobb. År 2007 försökte Alliansregeringen råda bot på ungdomsarbetslöshet genom att sänka arbetsgivarkostnaderna för 19-25 åringar. Det visade sig ändå att försöket på sikt bara gav få nya jobb och kostade staten tiotals miljoner kronor.
- Det finns väldigt lite som tyder på att det här är effektiva sätt att öka sysselsättningen och mycket som tyder på att det inte är speciellt effektivt, säger Markus Jäntti.
Varför de här förslagen börjat dyka upp allt oftare vet han inte.
- Möjligen är det i brist på bättre idéer, eller så tänker man att det som i princip kan tänkas fungera är värt att pröva även om man vet att det kanske inte går.