I Pedersöre gör man skolmaten själv

I köket i Sursik skola i Pedersöre görs dagligen mat för cirka 1800 personer. Allt från biffar till kryddblandningar och såser görs från grunden.

Inga halvfabrikat, det är policyn för bespisningschef Anja Lillqvist och de övriga som jobbar i köket.

- För det första är det ju inte roligt att göra mat så att man står och öppnar lådor, sätter in dem i ugnen i femton minuter och sen för ut dem i matsalen. För det andra vet vi ju vad vi serverar åt våra barn och ungdomar, säger Lillqvist.

Fiskpinnarna är kvar

Men riktigt ren är man ännu inte: Fiskpinnarna får hållas.

- Inte tar vi ju bort citronetter och fiskpinnar från eleverna, de hör till favoriterna, säger Lillqvist.

Att stoppa korv har man förståeligt nog inte tid med. Då försöker man istället se till att den korv som serveras har så hög kötthalt som möjligt.

2,53 euro per portion

I den senaste nationella jämförelsen från 2014 låg priset för en portion mat på 2 euro och 89 cent i Pedersöre. Det nationella medelvärdet var 9 cent billigare.

På Utbildningsstyrelsen säger undervisningsråd Marjaana Manninen att kostnaderna för portionerna stiger med åren.

Men i Pedersöre har man lyckats få ner kostnaderna i år, till 2 euro och 53 cent per portion. Men det är inte råvarorna man sparat in på.

- Det är nog frågan om arbetskostnader. Livsmedelskostnader har vi inte ändrat på. De ligger på 1 euro och 6 cent per måltid. Arbetskostnaderna har ändrat på grund av den strukturförändring som vi har gjort, säger Anja Lillqvist.

Men blir inte arbetsdagen längre om allt ska göras från grunden?

- Med god planering lyckas det. Man utgår från den jobbigaste dagen och så måste man sätta in lättare maträtter dagen innan. Då hinner vi ha igång biffmaskinen som vi gör våra biffar med, säger Lillqvist.

Eleverna då? Vad tycker de om att halvfabrikaten lämnas bort?

- Jag tycker att det är bra. Maten blir nog godare, säger Sofie Sundqvist från Pedersöre gymnasium.

Men fiskpinnarna får gärna vara kvar.

- Jag tycker jättemycket om fiskpinnar. Så de vill jag inte att försvinner, säger Stephanie Barkar.

Ingen har koll på halvfabrikaten

På Utbildningsstyrelsen säger man att man inte har någon statistik på hur mycket halvfabrikat som används i de finländska skolorna.

Det har man inte heller på föreningen Ammattikeittiöosaajat.

- Jag kan inte ge några siffror på hur mycket halvfabrikat som används. Men det är vanligt och också vettigt logistiskt sett att man använder halvfabrikat när det gäller köttbullar, maletköttbiffar och motsvarande, säger verksamhetsledare Marjut Huhtala.