Vattnet får det att koka på Kimitoön

Ungefär trehundra husägare på Kimitoön har under sommaren fått brev av Kimitoöns vatten. I brevet står att fastigheten måste anslutas till det kommunala vatten- och avloppsnätet eftersom den är belägen på Kimitoöns vattens verksamhetsområde.

En av de många som fått brevet är Märta Sjöblom i Kimito. Märta och hennes man byggde sitt hus i bostadsområdet Småland 1975.

- Det fanns kommunalt avlopp när vi byggde för fyrtio år sedan men inget vatten så när vi började bygga var vi tvungna att borra en egen brunn. Man behöver ju vatten för att till exempel gjuta, förklarar Märta Sjöblom och tillägger att man från kommunens sida åtminstone inte till en början hade några invändningar mot att Sjöbloms använde egen brunn.

Inte säkert att jag skulle få en anslutning betald innan jag dör

Märta Sjöblom, pensionär

Sedermera drogs det också kommunalt vatten till Småland och under årens lopp har Märta fått flera påminnelser om att hon borde ansluta sig till det kommunala vattennätet.

- Men jag vill inte sätta nya pengar på något som kanske är lite osäkert. Många gånger har kommunens vatten varit lerigt, vet Märta Sjöblom. Vattnet i hennes egen brunn är klart, gott och det finns tillräckligt av det, säger hon.

- Och jag fyller 85 år nästa gång. Det är inte ens säkert att jag skulle få en anslutning betald innan jag dör.

Att ansluta sig till avloppsnätet kostar 4750 euro (+ moms 24%), en vattenanslutning kostar 2750 euro (+moms 24%) och en vatten- och avloppsanslutning kostar 6000 euro (+moms 24%). Utöver anslutningsavgifterna betalar kunden för grävarbeten på tomten.

Vattenaffärsverket har stora skulder

Kimitoöns vatten har under de senaste åren investerat stora summor i att knyta ihop vattennätverken på ön och koncentrera avloppsvattenhanteringen till Dalsbruk.

Eftersom Affärsverket nu har skulder på sammanlagt ca 10 miljoner euro är varje ny kund är guld värd.

Enligt Raimo Parikka, t f verkställande direktör vid Kimitoöns vatten skulle det ha stor betydelse för vattenverkets ekonomi om alla de trehundra fastighetsägare som ännu inte anslutit sig till kommunaltekniken skulle ansluta sig.

- Det handlar om en jättesumma bara i anslutningsavgifter. Därtill kommer inkomster för användningen av vatten, månadsavgifter och så vidare.

- Och om vi får alla kunder att ansluta sig betyder det också en lite lättare prisbild för de övriga kunderna, säger Parikka. Vi har 1800 kunder som betalar för höga avgifter på grund av att alla inte är anslutna till det kommunala vatten- och avloppsnätet.

Märta Sjöblom har en viss förståelse för Kimitoöns vattens trängda ekonomiska situation.

- Jo och nej men jag tycker det är fel att tvinga folk.

Kimitoöns vatten har begärt myndighetshjälp

Före den 16 september kan de som fått brev av Kimitoöns vatten meddela om de tänker ansluta sig eller inte. Kimitoöns vatten är ändå ingen myndighet som kan tvinga någon att ansluta sig till vatten- och avloppsnätet och därför har man nu begärt så kallad myndighetshjälp för att få fastigheter på vattentjänstverkets verksamhetsområden att anslutas till vattentjänstverkets vatten- och avloppsnätverk.

De som ansluter sig stryks från vattenverkets lista på fastigheter som bör anslutas. Resten av fastigheterna skickas vidare för myndighetsåtgärder. Det betyder i praktiken att de fastigheter som finns på listan behandlas av Kimitoöns bygg- och miljötillsynsnämnd, det vill säga i detta fall myndigheten, som avgör om fastigheterna bör anslutas eller inte.

Om nämnden anser att fastigheten bör anslutas och fastigheten inte ansluter sig skickas ett nytt brev med hot om vite ut. Vite kan innebära till exempel böter eller tvångsanslutning.

Kunden får en viss tid på sig för att ansluta sig. Händer inget får kunden möjlighet att förklara sig men om också domstolen till slut anser att kunden bör ansluta sig blir det frågan om en tvångsanslutning, sammanfattar miljöinspektör Camilla Puranen i korthet vitesprocessen. Processen kan ta flera år i anspråk.

På Kimitoön har frågan om de många oanslutna fastigheterna varit aktuell under många år men det här är första gången Kimitoöns vatten begär om myndighetshjälp för att få ordning på det hela.

Vem kan befrias från anslutningsskyldigheten?

Att bli befriad från anslutningsskyldigheten är enligt Camilla Puranen svårt.

- Enligt lagen är det nog väldigt svårt att få en befrielse. I sådana fall att man använder mycket lite vatten kan det kanske vara möjligt. Har man till exempel diskmaskin och tvättmaskin räknas det inte som ett ringa behov av vatten.

Liten pension eller hög ålder är inte heller grunder, anser Puranen.

- Som lagen ser ut nu skulle jag säga att de inte är grunder.

Lagen om vattentjänster slår ändå fast att befrielse från anslutningsskyldigheten ska beviljas om anslutningen till ledningsnätet blir oskälig för fastighetens ägare eller innehavare med beaktande av kostnaderna för byggande av fastighetens vatten- och avloppsanordningar, kostnaderna för anslutningen, det obetydliga behovet av vattentjänstverkets tjänster eller någon annan motsvarande särskild orsak.

Miljöinspektör Camilla Puranen ger ett exempel:

- Om det finns tio fastigheter bredvid varandra, nio av dem finns på sandmark där det är lätt att gräva ner rör. Den tionde fastigheten finns på mark som bara består av berg och är högt belägen - då kunde man tänka sig att denna tionde som skulle bli tvungen att göra jättestora sprängarbeten på samma område skulle vara oskäligt. Men, tillägger Puranen, exemplet är inte prövat i domstol så det är bara ett exempel som jag själv tänkt att kunde vara möjligt.

Den som anser sig ha rätt att bli befriad från anslutningsskyldigheten ska ansöka om befrielse av miljövårdsmyndigheten. För det här krävs en skild blankett, vattenprover och så vidare.

Några har redan anslutit sig

Efter att Kimitoöns vatten i juni började posta påminnelserna har telefonerna på Kimitoöns vatten gått heta. Många har ringt för att höra sig för om vad de borde göra.

- Några har redan anslutit sig, berättar Raimo Parikka.