Fredsavatal i Colombia efter 50 års inbördeskrig

Colombias regering och Farc-gerillan har undertecknat ett fredsavtal i Havanna efter fyra års förhandlingar. Avtalet innebär ett slut på en av de längsta pågående konflikterna i världen.

Efter fyra års förhandlingar har Colombias regering och den marxistiska Farc-gerillan inatt undertecknat ett historiskt fredsavtal.

Avtalet innebär ett slut på inbördeskriget som i varierande grad har pågått sedan 1964 och som värst hotade att få hela landet att kollapsa.

– I dag kan jag meddela att jag har uppfyllt det mandat folket gav mig, sade president Juan Manuel Santos då han meddelade att avtalet hade undertecknats.

Santos valdes till en andra period på presidentposten år 2014 då han lovade att få till stånd en varaktig fred under sin tid vid makten.

– Under förhandlingarna har vi alla uppnått den vackraste av segrar, fred för Colombia, sade Farc:s förhandlare Rodrigo Granda.

– Nu finns inget utrymme för vinnare och förlorare. Colombia och freden vinner, döden förlorar, sa Grandra.

Folkomröstning ska godkänna

Avtalets detaljer har ännu inte offentliggjorts men det finns en del riktgivande uppgifter som har getts ut under förhandlingsprocessen.

Bland annat tros de återstående mellan 6000 och 7000 Farc-krigarna få benådning och stöd för att igen kunna integreras i samhället.

Avtalet ska också innehålla löften om en landreform och satsningar i områden som länge har varit underutvecklade.

Avtalet ska ännu godkännas av en folkomröstning i oktober. Trots att den tidigare presidenten Alvaro Uribe för kampanj mot avtalet tros det inte finnas något större motstånd bland befolkningen.

Colombianerna i stort hatar Farc-gerillan men är mer måna om att få ett slut på det långa kriget som har präglat Colombia i flera generationer.

Allvarligt hot till sjudande konflikt

Kriget har krävt åtminstone 220 000 människors liv och drivit miljoner människor på flykt från sina hem.

Många av flyktingarna drevs från sina hem på grund av striderna.

Olika högermiliser som till en början uppstod som motstånd mot Farc övergick ofta också i brottslig verksamhet och tog ut sin hämnd på civilbefolkningen som anklagades för att hjälpa Farc drev också massvis med människor på flykt.

Utöver de 220 000 som bekräftas ha dödats under kriget har tusentals människor försvunnit.

Då Farc var som starkast kontrollerade gerillan en stor del av landet och hotade på allvar att få hela staten att kollapsa.

Kriget tros också ha varit avgörande för att de colombianska drogbaronerna fick så starkt fortfäste på 70- och 80-talen.

Sedan medlet av 90-talet har gerillan ändå gått från bakslag till bakslag.

Då Farc började lida stora förluster på slagfältet övergick de också i hög grad till att producera kokain för att finansiera sitt krig.

Trots att gerillan inte på många år har kunnat för ett effektivt krig mot den colombianska armén har deras gömställen djupt i djunglerna och i bergen gjort dem svåra att slå.

Det är också orsaken till att Santos till skillnad från sina föregångare ville satsa på förhandlingar istället för att försöka utplåna gerillan.