Glöm vitsorden, nu förnyas bedömningen i grundskolan - se hur eleverna bedöms i din kommun

Den nya läroplanen uppmuntrar skolorna att införa en mer mångsidig bedömning. Vitsorden ska inte vara lika viktiga och man kan slopa sifferbetygen ända upp till årskurs åtta.
Kommunerna har gått in för väldigt olika sätt att bedöma i lågstadiet. Vi har kartlagt hur barnen bedöms i de svenskspråkiga skolorna.

Om du som vårdnadshavare till ett barn i lågstadiet lyckats undgå att notera några andra förändringar som den nya läroplanen för med sig, lär du göra det senast då det blir dags för betyg.

I en tredjedel av kommunerna Svenskfinland får man som vårdnadshavare till ett skolbarn skriva under ett traditionellt sifferbetyg först när eleven går i femman eller sexan. I två tredjedelar av kommunerna har man valt att hålla kvar sifferbetygen från och med fyran eller ännu tidigare. Sifferbetyget är ändå inte lika viktigt som förut och det får sällskap av till exempel samtal, verbal bedömning, självbedömning och kamratbedömning.
Bedömningen ska ske över hela året och vara mer än en siffra i slutet på terminen. De nya bedömningsgrunderna gör också att medeltalet har förlorat sin betydelse.

Redan i mitten av åttiotalet frångick man principen om normalfördelning som gick ut på att ens betyg stod i förhållande till resten av klassens. Då måste någon få en tia och ganska många skulle få åttor.
Idag bedömer man istället eleverna i förhållande till de nationella mål som har satts upp för vad man förväntas lära sig i olika ämnen.

Syftet med de nya bedömningsgrunderna är enligt den nya läroplanen bland annat att ”handleda och sporra eleven och att utveckla elevens förutsättningar för självbedömning ” (Utbildningsstyrelsen).

Det finns inte två kommuner som bedömer lika

Vi har frågat utbildningsdirektörer och rektorer i alla kommuner med svenskspråkiga skolor om hur bedömningen ser ut i de svenskspråkiga skolorna läsåret 2016 - 2017.

Klicka på den kommun du är intresserad av för att få se hur kommunens bildningsdirektör har svarat. Ju ljusare blå färg kommunen har, desto tidigare får lågstadieeleverna det första sifferbetyget. Tidigt sifferbetyg betyder ändå inte att skolor som håller kvar sifferbedömningen inte kommer att förnya sina bedömningsgrunder. Sifferbetyget är oftast bara en del av bedömningen.

Kartan togs bort 10.1.2022 då den inte längre fungerade tekniskt.

St:Karins och Lojo saknas från kartan, vi har fått in deras svar senare.
St:Karins har sifferbetyg från och med årskurs 4. "Det har fungerat bra även tidigare. Efter detta läsår och den nya läroplanen utvärderar vi systemet pånytt."
I Lojo har sifferbetyg från och med årskurs 6.

De flesta vill vänta och se

Många skolor väljer att skynda långsamt och införa förändringar stegvis. Det är bara i Kyrkslätt och Sibbo som man från och med i år valt att helt slopa sifferbetygen ända fram till sjätte klass.

Vi vill göra vår bedömning och vår utvärdering mer mångsidig och involverande

― Mikael Flemmich, Bildningsdirektör i Kyrkslätt

Resultaten visar ändå att variationen är väldigt stor. Det finns knappt två kommuner som gör på exakt samma sätt. I vissa fall inför man tre perioder med tre bedömningstillfällen där ett kan vara ett samtal, i andra fall har man sifferbetyg till jul och vår redan i årskurs tre. Det finns kommuner som verkligen satsat på självutvärderingen medan andra vill vänta och se.

Vi är osäkra på om det medför någon ändring. Vi avvaktar och ser vilken feedback man får i de skolor/kommuner där man gått in för det vitsordslösa systemet.

― Anders Nordström, rektor i Kotka Svenska samskola

De flesta kommuner som har svarat att de inte frångår sifferbetyg ser ändå över sina bedömningsgrunder och inför eller har redan infört också andra bedömningsformer.

Bara i årskurserna 8 och 9 förutsätts sifferbetyg. Fram till sjunde klass får kommunerna själva bestämma om de bedömer enbart verbalt, med en kombination av siffror och verbal bedömning eller enbart med siffror. Målen för vad barnen ska lära sig är ändå desamma i hela landet, det är bara hur bedömningen ser ut som varierar.

Idag har så gott som alla lågstadier verbal bedömning i årskurserna 1-2. Efter tvåan börjar praxisen variera. Många har redan tidigare gått in för verbal bedömning ända till fyran medan andra inför sifferbetyg redan på trean.

Själva lärandet i fokus

Det finns en oro för att skolan håller på att tappa greppet och att man inte längre kräver tillräckligt av barnen. De lärare och utbildningsdirektörer vi har talat med delar inte den oron. Barnen ska fortfarande lära sig lika mycket, men man har frågått korvstoppning. Barnen ska istället få en mer nyanserad bild av sina förmågor och sitt lärande. Man talar om att barnen ska äga sitt lärande.

- Den nya läroplanens andemening är att lärarna aktivt skall bedöma och sporra eleverna att lära sig varje dag, men det fråntar inte lärarna rollen som pedagoger som även i fortsättningen skall lära ut saker och ting, säger Kimitoöns utbildningsdirektör Mats Johansson.

Den nya läroplanen lyfter fram sju olika kompetensområden som ska utvärderas på olika sätt. Lärarens roll förändras och hen ska bli mer av en handledare än en föreläsare.

Är alla skolor lika bra?

När det kommer till bedömningen kan vi inte tala om en enhetlig skola där alla skolor fungerar enligt samma principer. Det har alltid funnits skillnader, men nu blir de ännu tydligare.

- Jag ser det inte som ett problem att man bedömer olika. Det viktiga här är vad man baserar bedömingen på, att målen är desamma för alla skolor, säger undervisningsrådet Christina Anderssén på Utbildningsstyrelsen.

En viktig faktor är ändå att lärarna får tillräckligt mycket fortbildning och stöd. I kommuner där man har svårt att hitta behörig personal leder det ofta till att en stor del av lärarkåren jobbar på korta kontrakt och det påverkar hur mycket handledning de får. Det här kan skapa ojämlikhet mellan skolor.

- Det här är jättebeklagligt. Kontinuitet är viktigt liksom att lärarna har tillräckligt tydliga direktiv. Det blir svårt om man bara anställs för ett halvår i taget, säger undervisningsrådet Christina Anderssén på Utbildningsstyrelsen.

Det gör att skolorna i huvudstadsregionen är i en sämre position än Österbotten.

Jämför inte med din egen skolgång

För föräldrar som själva har fått sifferbetyg till jul och vår kan det vara svårt att förhålla sig till de här nya bedömningsgrunderna. Enkäten visar att man i vissa kommuner har behållit sifferbetyg delvis för att föräldrarna har önskat det.

Vi kommer att jobba vidare med bedömningen under hösten. Önskemålet vid läroplanscaféer där föräldrar deltog i våras var att sifferbetygen skulle vara kvar.

― Helena Emaus, bildningsdirektör i Vörå

-Det kan naturligtvis vara svårt för föräldrar som har sin egen skolgång i ryggen att förstå det här, säger undervisningsrådet Christina Anderssén på Utbildningsstyrelsen.

Dagens skola är inte densamma som skolan för tjugo år sedan och bedömningen är inte heller densamma. Man räknar till exempel inte ut vitsord på basen av hur det har gått i proven utan eleven bedöms mer mångsidigt än så.

Här kan du läsa mer om den nya läroplanen:

Utbildningsstyrelsen: Läroplanen i ett nötskal