Slopade sifferbetyg i lägre klasser väcker debatt

Sibbo och Lovisa har bestämt sig för att ta i bruk sifferbetyg i ett senare skede av grundskolan, medan Borgå håller kvar sitt tidigare system. Den nya läroplanen ger möjlighet att börja med sifferbetyg först i åttan.

Enligt den nya läroplanen blir sifferbetyg obligatoriska först från och med årskurs åtta. I de lägre årskurserna kan kommunerna själva bestämma om de ger en verbal bedömning, sifferbetyg eller en kombination av båda.

Tidigare har Sibbo gett sifferbetyg i alla grundskolor från och med årskurs fyra. Nu övergår man till sifferbetyg först från och med årskurs sex.

I Lovisa går man in för siffror från och med årskurs fem, medan eleverna tidigare har fått sifferbetyg redan från trean. Borgå håller kvar systemet med sifferbetyg från och med fyran i sina skolor.

Den nya linjedragningen med sifferbetyg först i ett senare skede i Lovisa och Sibbo väcker diskussion bland barn och föräldrar.

- Som mamma håller jag på sifferbetyg. Vår äldsta dotter fick förra året sifferbetyg för första gången och vi hade mycket lättare att diskutera och fundera vad man vill och inte vill när vi hade konkreta siffror att gå efter, säger Heli Eskman, ordförande för Hem och skola vid Kyrkoby skola i Sibbo.

Eskmans dotter går nu i femman och familjen har alltså erfarenhet av både en verbal bedömning och av sifferbetygen.

- Inte vet jag om vi är gammaldags, men som föräldrar tycker vi ju nog att man lite kan sträva efter mål med barnen, säger Eskman.

Hon anser inte att det är för mycket begärt att ställa krav redan på en elev i de lägre klasserna i grundskolan. Med siffror blir det lättare att pusha och att fundera vad man vill uppnå.

Har man en sjua i ett ämne kan man fundera på om man vill försöka förbättra resultatet till en åtta, eller om man låter det sjunka till en sexa. Det blir mer konkret med siffror, anser hon.

Föräldern Heli Lappalainen, med barn i fyran, sjuan och nian i Sibbo, säger att hon inte har funderat så mycket på betygsättningen. Men hon har frågat sina barn och de är alla överens om att det är bättre att få sifferbetyg i ett tidigt skede. Helst redan från tredje klass.

- De motiverar det med att det blir lättare att jämföra sina egna resultat och vad man vill sträva efter.

Inne på samma linje är eleverna Jesper Väntsi, Alex Holmbom och Linnéa Ukkonen, som alla går i årskurs fem i Kyrkoby skola i Sibbo.

- Jag tycker nog mer om siffror, säger Väntsi.

- Det är kanske lite lättare med siffror för jag förstår det lite lättare, konstaterar Holmbom.

- Man förstår bättre med siffror. Det blir lite konstigt nu när vi bara får kryss, säger Ukkonen.

Med kryss avser hon bedömningen bra, ganska bra eller bör förbättras i olika ämnen.

Rektor Stefan Villanen vid Kyrkoby skola berättar att bedömningssystemet nu kommer att utvecklas. I fortsättningen ska kriterierna vara annorlunda och det ska inte längre bara stå bra, ganska bra eller bör förbättras på betyget.

I stället ska det finnas flera möjligheter att visa på olika saker som man jobbar med i skolan. Den nya läroplanen betonar en kontinuerlig dialog med eleverna.

- Som alltid vid förändringar finns det både bra och dåliga sidor. Det som jag ju vet är att föräldrarna och barnen gärna vill ha sifferbetyg, för att de upplevs som mer klara och tydliga.

Villanen konstaterar att en verbal bedömning kan kännas mer svår att hantera och att det kan vara svårare att förstå vad den egentligen innebär.

Så varför har man då på nationell nivå valt att komma med förnyade direktiv? Villanen tror att det har att göra med att man vill ge kommunerna möjligheten att på lokal nivå se vad som fungerar bäst.

- Siffror är ju inte allt. Det har blivit ganska sifferfixerat, vilket kan ställa stora krav på somliga elever. Man vill lyfta fram också övriga förmågor, som hur man kan samarbeta, men då blir det genast mer oklart för alla vad det egentligen innebär.

Tanken i den nya läroplanen är att man ska få feedback under hela skolåret, vilket också ställer krav på eleverna och föräldrarna. Om man inte engagerar sig kan slutbetyget komma som en överraskning, konstaterar Villanen.

Men fortfarande kommer lärarna att kunna ge vitsord i samband med prov och skolarbeten också i de lägre årskurserna, vilket visar på nivån precis som förr.

Utbildningschef Hannu Ollikainen i Sibbo förstår för sin del inte uppståndelsen kring sifferbetygen.

- Jag tycker att det är intressant att det väcker så mycket diskussion. Jag skulle vara klar att slopa sifferbetygen helt och hållet, men det är ju klart att det kanske är bra att räkna ut något slags medeltal när man ska söka vidare från grundskolan.

Ollikainen har fått känslan av att den verbala bedömningen anses vara sekundär, medan sifferbedömningen anses vara den riktiga. Han frågar sig hur situationen skulle se ut om man skulle flytta över den till vuxenvärlden.

- I vilketdera företag skulle man hellre jobba? I ett sådant där chefen en gång om året har ett utvecklingssamtal och ger en verbal bedömning om arbetsprestationen, eller på en sådan arbetsplats där chefen en gång om året ger ett siffervitsord hur du har klarat dig i olika arbetsmoment? Jag tror att vi vuxna skulle tycka att det är ganska äckligt. Dina sociala talanger har då kanske varit värda en sexa och ditt uppförande på jobbet en åtta. Jag tror att vi skulle tycka att det är ganska skrämmande egentligen.

Ollikainen ser i stället många fördelar med en verbal bedömning.

- Förstås beror det ju på om den verbala bedömningen görs bra eller dåligt. Men om den görs bra tror jag det är bättre än sifferbetyg.

I den nya läroplanen får eleven en aktivare roll och får själv fundera på hur man bäst lär sig.

- Visst finns det risker och man måste ju vara mogen att fundera på vad som är bra för en, men om man aldrig får fundera lär man ju sig inte att göra det heller, konstaterar Ollikainen.

Utbildningschef Timo Tenhunen i Lovisa anser också att man bättre kan förklara elevens starka sidor och kunnande med en verbal bedömning. I de lägre klasserna är tanken mer att leda vidare och sporra eleverna samt att hitta deras styrkor, konstaterar han.

Både Tenhunen och rektor Villanen konstaterar ändå att det nya systemet, där alla kommuner gör olika, kan bli lite förvirrande för eleven i de fall då eleven byter skola från en kommun till en annan.

- Om den andra kommunen har ett annat system kan det vara svårt att övergå. Det kan bli svårt att anamma det nya tankesättet och jämföra prestationerna, säger Tenhunen.

Också den gamla läroplanen innehöll vissa valmöjligheter för skolorna gällande betygsättningen. Det nya är alltså att eleven nu på ett annat sätt själv är med och utvärderar sina prestationer och att bedömningen är kontinuerlig under hela läsåret.

Slopade sifferbetyg i lägre klasser väcker debatt

Programmet är inte längre tillgängligt