Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Allt färre skogsägare sköter om sin egen skog

Från 2016
Skogsarbetare Mikael Örn och Skogsvårdsföreningen Österbottens verksamhetsledare Jan Slotte.
Bildtext Skogsarbetare Mikael Örn och Skogsvårdsföreningen Österbottens verksamhetsledare Jan Slotte.
Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Det blir allt mer ovanligt att skogsägarna avverkar på egen hand. Det säger Jan Slotte, verksamhetsledare på Skogsvårdsföreningen Österbotten. Skogsarbetaren Mikael Örn förhandsröjer som bäst ett område som ska kalhuggas.

Skogsvårdsföreningen har omkring 12 000 medlemmar. Man erbjuder skogsägare allt från planta till timmer, som Jan Slotte uttrycker det.

Skogsodling, virkeshandel, dikning, förmedling av skogsfastigheter...

- Men det kretsar nog ganska långt kring virkeshandeln, det är motorn i skogsbruket. Det handlar om att få fram bra virke till industrin. säger Slotte.

Så hur sköter man en skog på ett bra sätt?

- Se till att röjningarna och gallringarna görs i tid. Det ger en bra avkastning på sikt.

Allemansrätten tillåter inte vad som helst

Tack vare allemansrätten är det fritt fram att röra sig i och plocka bär och svamp också i privatägda skogar.

- Om du rör dig i skogen med motorfordon kräver det markägarens tillstånd, säger Slotte.

Och att hugga sig en julgran utan lov är ajabaja.

Uppgifter om vem som äger ett visst skogsområde hittar man hos Lantmäteriverket och hos de olika skogsorganisationerna.

Färre som själva arbetar i skogen

Det har blivit ovanligare att ägarna själva sköter om sin skog.

- Går vi tillbaka 20-30 år var det vanligare att man avverkade och skötte sina röjningar själv. Nu har förstås maskinerna kommit in i bilden och idag är det ganska ovanligt att folk sköter avverkningen själv, säger Slotte.

Svenskarna säljer sin skog

Skogsvårdsföreningen sysslar också med fastighetsförmedling.

Andra generationens svenskar är flitigast när det gäller att sälja bort sin österbottniska skog. Det handlar alltså om barnen till de som emigrerade till Sverige på 60- och 70-talet.

- Skogen har kanske inte samma emotionella värde för dem som för deras föräldrar, säger Slotte.

Ut i skogen i alla väder

Vi träffar Jan Slotte och skogsarbetaren Mikael Örn i ett skogsområde intill flygplatsen i Vasa. Örn jobbar åt föreningen.

Just nu håller han på och förhandsröjer. Det görs för att skogsmaskinen ska ha bättre sikt sen när området ska kalhuggas.

Det blir runt åtta timmar i skogen varje dag. Arbetet är fysiskt tungt men det rör inte Örn i ryggen.

- Man får ju vara utomhus.

Tar det emot när det är minus 20?

- Nej. Är det plus 20, då tar det emot. Men inte om det är minus, säger Örn.

Nej tack till kontorsjobb

Örn jobbar ofta ensam ute i skogen. Han gillar det bäst så.

- Man får mest gjort om man är ensam.

Han har i alla fall sällskap av Radio Vega i sina hörselskydd.

Men man måste se upp ute i skogen. Där Örn jobbar nu är det en ganska stenig terräng.

Och han har inte klarat sig utan olyckor under åren: Förra året bröt han några revben.

Men att sätta sig bakom ett skrivbord, det tilltalar inte Örn.

- Nej, i de banorna har jag aldrig tänkt. Det här jobbet passar mig.

Nytt fullmäktige väljs

Skogsvårdsföreningens högsta beslutande organ är fullmäktige och i höst väljs ett nytt för perioden 2017-2020.

Kandidatnomineringen pågår som bäst. Fullmäktige består av 39 medlemmar.

Diskussion om artikeln