Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Finlandssvenska barn går oftare i eftis

Från 2016
Uppdaterad 30.08.2016 11:52.
Barn utanför Solf eftis.
Bildtext Nästan alla eftisbarn får vara ute.
Bild: Yle/Sonja Rundt

Så gott som alla ettor och tvåor i Svenskfinland som vill gå i eftis får en plats. Det visar en färsk kartläggning av eftisverksamheten.

När det gäller hela befolkningen är inte situationen lika gynnsam för barnen.

- Det är mycket vanligare bland barn i Svenskfinland att delta i eftisverksamhet än i landet överlag, säger utvecklingschef Monica Martens-Seppelin vid Sydkustens landskapsförbund.

I hela landet är det 55 procent av ettorna och 29 procent av tvåorna som går i eftis. I Svenskfinland är siffrorna 73 respektive 58 procent, vilket betyder en skillnad på kring 20 procentenheter. I och med kartläggningen har man nu för första gången siffror över eftisverksamheten.

Monica Martens-Seppelin har kartlagt eftisverksamheten.
Bildtext Monica Martens-Seppelin har kartlagt eftisverksamheten.
Bild: Yle/ Eva Lamppu

Vad beror den stora skillnaden på?

- Vi har ingen exakt förklaring men vi tror att det handlar om mindre volymer, mindre enheter och av tradition har man ordnat eftisverksamhet redan länge i Svenskfinland, säger Martens-Seppelin.

Många ljusglimtar

Kartläggningen innehåller många ljusglimtar. Eftis är populärt, även om det finns stora variationer kommunerna emellan och mellan städer och glesbygd. I städer är eftis vanligare än i glesbygden.

Barnen får vara mycket ute, och verksamheten anses överlag vara viktig. Den ses i första hand som ett komplement till skolan och många betonar det sociala - att barnen ska ha möjlighet att umgås och få vänner.

Ett steg mot det bättre är också ett tätare samarbete med skolorna.

- Eftisledarna tas med i planeringen, de får delta i fortbildning och vara en del av skolteamet, säger Martens-Seppelin.

För de anställda är ändå ljusglimtarna få - trots att de gynnas av tätare samarbete. Många jobbar fortfarande med korta kontrakt, på deltid och med dålig lön - mot sin vilja.

Högre pris högre krav

I höst har de flesta kommunerna höjt sina eftisavgifter eftersom det blev möjligt i och med en lagändring.

Det var en välkommen höjning ur kommunernas synvinkel eftersom avgifterna har legat på samma nivå i ett tiotal år, säger Martens-Seppelin.

Nu varierar priserna mer än tidigare - från 75 till 180 euro per månad - och den nya prislappen kan öka kraven.

- Det betyder att kunderna ställer högre krav på kvaliteten och att man vill att verksamheten håller en bra standrad. Att barnen har en innehållsrik eftermiddag också på eftis.

I Svenskfinland deltar 4 633 ettor och tvåor i eftisverksamhet som ordnas av 238 eftisar.

Diskussion om artikeln