Utrikespolitiska institutet: Ryssland utgör en allt större risk för Finland

Samtidigt som Rysslands stora utrikespolitiska mål inte har förändrats, så har metoderna för att nå dem blivit allt aggressivare, konstaterar Utrikespolitiska institutet i en ny rapport. Det måste Finland vara förberett på, och det är viktigare än någonsin att Finland har koll på vad som händer i Ryssland.

– Ryssland kan fatta radikala politiska beslut i väldigt rask takt. En snabbvändning kan ske när som helst i utrikespolitiken, så Finland måste vara berett på många olika hotbilder, säger Sinikukka Saari, specialforskare vid Utrikesministeriet som var med och författade rapporten.

Allt kan man inte förebygga, men man måste vara beredd också på de osannolika scenarierna, för de kan ha massiva radikala följder för Finland, fortsätter hon.

Ryssland håller fast vid sitt system där ekonomi och politik är starkt sammanbundna och styret bygger på inofficiella maktstrukturer och – nätverk.

Att Rysslands metoder för att nå sina utrikespolitiska mål har blivit allt mer aggressiva på sistone har långt att göra med inrikespolitiska faktorer, så som landets ekonomiska problem, bristen på ett fungerande rättsväsende och beroendet av naturresurser, konstaterar Utrikespolitiska institutet i rapporten Venäjän muuttuva rooli Suomen lähialueilla – Rysslands förändrade roll i Finlands närområden som publicerades på tisdagen.

Att de här faktorerna har drivits till sin spets samtidigt som Rysslands förmåga att påverka militärt, ekonomiskt och genom informationsspridning har förbättrats, har lett till ett förändrat beteende i utrikespolitiken, slår rapporten fast.

Strukturella ekonomiska problem en stötesten i Ryssland

Personkulten som president Vladimir Putin bygger kring sig själv har samtidigt förstärkt Rysslands position som en oförutsägbar part i världspolitiken, säger Sinikukka Saari.

– Rysslands stora ekonomiska problem kommer att dra de inhemska problemen till sin spets och också påverka utrikespolitiken, säger Saari.

Att Rysslands ekonomiska tillväxt har varit så dålig sett till landets storlek under de senaste åren är ett enormt problem, säger Kari Liuhto, professor i rysk handel vid handelshögskolan i Åbo.

– Det kommer att orsaka problem i samhället. Fonderna sinar, människor får inte sina löner, och om människor inte kan utveckla sina liv så kan det leda till massprotester. Det finns mer än 300 så kallade enfabriksstäder i Ryssland där det bor 15 miljoner människor, och av dem går två av tre dåligt, säger Liuhto.

Ett inre kaos i Ryssland skulle vara helt katastrofalt för Finland, eftersom konsekvenserna skulle vara så oförutsägbara, fortsätter han.

Finland borde satsa på underrättelse och försvar

Liuhto är glad över att Putin ändå har visat tecken på att vilja diskutera reformer, eftersom det är så livsviktigt för Ryssland.

Ett problem är att Ryssland är så beroende av sina naturresurser både i ekonomin och för att bygga bilden av sig som stormakt i världen, och om landet inte snart inser att en energirevolution är på kommande slutar det riktigt illa, säger Liuhto.

Utrikespolitiska institutet rekommenderar i sin rapport att Finland ska undvika stora strategiska investeringar i Ryssland.

– Den ryska marknaden kan inte vara en livboj för den finska exporten. Det som nu sker i Ryssland är att elitens intressen tryggas medan problemen hopar sig och någon förändring är inte i sikte, säger Saari.

För Finlands del skulle det vara viktigt att satsa hårt på försvaret och på att utveckla underrättelsetjänsten, fortsätter hon.

– Finland kan påverka utvecklingen i Ryssland bara lite. Vi måste ha sakerna här hemma i skick och ha krishanteringsförmågan på topp. För det krävs att vi har skarp analys om Ryssland och en verkligt bra och uppdaterad bild av situationen där. Då kan vi vara beredda på olika scenarier.

Finlands Rysslandspolitik bör vara enhetlig med EU:s

Myndigheterna borde också bli bättre på att informera folket - ibland känns det som om den allmänna diskussionen stampar på stället, säger Saari.

– De måste kunna förmedla situationen till den offentliga debatten. Inte svartmåla, inte överdriva riskerna, men inte heller leka att inget har förändrats, för det är bara naivt, säger Saari.

I sin rapport säger Utrikespolitiska institutet också att Finland inte kan ha bilaterala relationer med Ryssland bakom ryggen på resten av EU utan Rysslandspolitiken bör vara enhetlig med EU, annat är en risk för Finland.

Att myndigheter och politiker skjuter ner desinformation om sådan riktas till den finländska befolkningen är viktigt, säger Saari, och Liuhto är inne på samma linje.

Han tycker också att bland annat Yle borde satsa mer på ryskspråkiga program - både nyheter och inköpt produktion - för att på så sätt hindra att den ryskspråkiga minoriteten i Finland får sin information från tvivelaktiga källor.

Att satsa på Ryssland är viktigare än någonsin.

– Situationen är verklig och nu måste vi satsa mer på Rysslandsforskning och -kunnande, situationen där kommer inte att bli bättre inom den närmaste framtiden, säger Liuhto.