Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Expert: Vårdreformens språkkonsekvensbedömning otillräcklig

Från 2016
Uppdaterad 02.09.2016 08:36.
Arbetet med vård- och landskapsreformen presenteras i alla landskap.
Bild: Yle/Linus Hoffman

Social- och hälsovårdsministeriets bedömning av de språkliga konsekvenserna i vårdreformen räcker inte, enligt en expert på Justitieministeriet. Konsekvensbedömningen ger inte tillräckligt med information om huruvida den enskilda individen verkligen kommer att få service på svenska efter att vårdreformen genomförts.

Nu när det ska genomföras en omfattande vårdreform i hela Finland så ska lagstiftaren först bedöma om det efter reformen går att få service även på svenska. Justitieministeriet har exakta anvisningar på hur språklagen och andra språkbestämmelser ska beaktas vid beredning av en ny lagstiftning.

Den som bereder ett lagförslag ska beakta flera saker. Beredaren ska kunna svara på om det efter reformer går att hitta tillräckligt med tvåspråkig personal, om det går att använda svenska i kontakt med myndigheter och om de finsk- och svenskspråkiga är i jämlik ställning efter reformen.

- Efter att förändringen förverkligats ska den finskspråkiga och svenskspråkiga befolkningens rättigheter vara likadana, inte bara formellt utan får de de facto service på svenska, förklarar Corinna Tammenmaa som språkrättsråd på Justitieministeriets enhet för språkliga rättigheter.

Endast ett fåtal sidor om språkliga konsekvenser

På onsdagen publicerade social- och hälsovårdsministeriet ett lagutkast för hela reformen. I den finns endast ett fåtal sidor om de språkliga rättigheterna. Det här räcker inte enligt justitieministeriet. Bedömningen måste ge konkreta svar.

- Hur är det för den här enskilda patienten, får den vård på sitt eget språk, är systemet sådant att hela kedjan fungerar på det eget språket. Att du inte behöver kräva dina språkliga rättigheter vid något skede. Alltså, hur fungerar det i praktiken, säger Tammenmaa.

Skilt utlåtande om jourverksamheten från Justitieministeriet

Man kommer på Justitieministeriet också att ta ställning till jourverksamheten i Österbotten. Corinna Tammenmaa påminner att det finns exempel från tidigare då man flyttat verksamhet från en svenskspråkig ort till en finskspråkig och då har det blivit svårt att rekrytera svenskspråkig personal.

Bedömningen av de språkliga konsekvenserna finns på två ställen i lagutkastet. De hittas i regeringspropositionens allmänna motiveringar och även i detaljmotiveringarna.

- Det ställe där språkkonsekvensbedömningen enligt innehållsförteckningen finns, så är den ganska tunn. Det här ur den synvinkeln att konsekvensbedömningarna ska ge tillräckligt med information åt lagberedarna för att veta vilka konsekvenser deras beslut får. Och också så att de kan bygga grunden för en bra lagstiftning, konstaterar Corinna Tammenmaa från Justitieministeriet.

Remissbehandlingen pågår i tio veckor

Social- och hälsovårdsministeriets lagutkast som gäller vårdreformen sänds nu på remiss.

- Min bedömning är att det kommer att krävas mer. Nu i och med den här utlåtande rundan så kommer det komma mera information. Min bedömning är att Justitieministeriet bidrar med sin egen andel för att se till att det finns en någorlunda ordentlig språkkonsekvensbedömning, lovar språkrättsrådet Corinna Tammenmaa.

Diskussion om artikeln