Attitydproblem ska inte synas i vårdyrken

En vårdare ska inte säga "I Finland talar vi finska", något som Hitisbon Sune Fromholz fick höra vid Salo sjukhus.

Enligt utbildnings- och forskningschef Hannele Paltta vid Åbo Yrkeshögskolas vårdbransch hör det till den grundläggande utbildningen att kunna bemöta folk på rätt sätt.

- Inom vårdutbildningen är professionellt bemötande en grundläggande aspekt, säger Paltta.

Alla sjukskötare som utexaminerats från Åbo yrkeshögskola i Åbo och Salo borde kunna bemöta folk, och de borde kunna svenska. De har läst 3 studiepoäng obligatorisk svenska, och studierna motsvarar det lilla språkprovet i svenska.

Nina Roine är lärare i svenska vid Åbo YH, och hon har redan i mer än tio år hållit kursen "Svenska i arbetslivet". Kursen ska ge praktiska färdigheter att ta emot och sköta svenskspråkiga patienter.

Kursen går ut på att prata och förstå svenska inom vården, det vill säga ingen grammatik och ingen turistsvenska, utan sådan svenska som sjukskötarna verkligen kan komma att behöva.

"Huvudsaken är att budskapet kommer fram"

- Det är inte så viktigt med den rätta ordföljden utan det viktigaste är att budskapet kommer fram och att man är villig att försöka, säger Roine. Och studerandena inser det här. De är mycket ivriga att lära sig och upplever att de har fått ny frimodighet att använda svenska.

Hannele Paltta tillägger att studerandena under sina praktikperioder sköter också svenskspråkiga patienter, så deras språkfärdigheter övas upp då. Dessutom kan de läsa fler frivilliga kurser i svenska, eller bättra på sina grundkunskaper på stödkurser.

- Och vi har regelbundet studerande som far på internationella utbyten, och många väljer då Norden, säger Paltta.

De studerandes nivå är väldigt olika, från skötare som senast talade svenska då de gick i grundskolan i Joensuu, till studerande som under sin praktik på ÅUCS eller i något nordiskt land fått tala mycket svenska.

- Alla medger ändå att de behövt svenska, och att mötet med svenskspråkiga patienter kunde ha gått bättre, säger Roine.

Ett fåtal har en negativ attityd

Fastän Roine har sänkt på kraven klarar alla studerande ändå inte kursen, antingen för att den är alltför svår för dem eller för att studeranden har hatat svenska.

- Av tusentals studerande som jag träffat har det funnits kanske 2-3 personer som har haft en så negativ attityd, och till och med varit så fientliga, att de inte har klarat kursen.

Roine känner inte till vårdpersonalens syn på vad som inträffade då Fromholz kom till Salo sjukhus, och hon känner inte heller till var de fått sin utbildning, men hon konstaterar att fel kan hända.

- I alla yrken kan det finnas folk som har problem med sin attityd, säger Roine.

- Fastän man inte kan svenska tillräckligt bra, ska man kunna sköta sitt jobb och patienterna professionellt ändå, säger Paltta.