Bromarfhemmet ska stänga, men frågetecknen är många
Det har snart gått ett halvt år sedan Raseborgs stadsfullmäktige beslöt att stänga äldreboendet i Bromarv, men fortfarande har personalen inte fått någon information om när det sker, vart de äldre ska flyttas och vad som sker med jobben.
Klockan är kring 14 en helt vanlig tisdag i slutet av augusti. Sommaren håller på att övergå i höst och den vanligtvis överdådigt blommande trädgården framför Bromarfhemmet ser lite höstdeppig ut.
Inne i Bromarfhemmet är det däremot full rulle. Personalen har just hållit en kort kaffepaus, nu är det de äldres tur. En efter en hjälps Bromarfhemmets invånare till matsalen där de serveras kaffe och bulle. Personalen skämtar, skrattar och pratar med alla pensionärer, som i viss mån svarar, men i flesta fall bara nickar och låter sig hjälpas till bords.
De som numera får plats på ett äldreboende är definitivt personer som inte skulle klara sig hemma, inte ens med hjälp av Vård i hemmet, det vill säga vårdpersonal som åker ut till klienterna.
Utåt ser man inte på de som jobbar att de sedan slutet av mars har vetat att deras arbetsplats ska stänga, åtminstone inte så länge de fixar och grejar med de äldre och följer de dagliga rutinerna. Men när jag ber att få prata med några av vårdarna så att inte invånarna hör, märks det direkt att humöret är jämförbart med de vissna blommorna ute i trädgården.
Den 7 september ska personalen informeras om fortsättningen. Då ska de kanske få höra när Bromarfhemmet ska stänga, vart nuvarande invånare ska flyttas och vad som sker med dem själva.
- Vi är som en stor familj, både vi som jobbar här och pensionärerna, säger Camilla Hellbom, en av vårdarna på Bromarfhemmet.
Hennes kollega Jenny Grabber, som har stuckit sig in på sin lediga dag, får tårar i ögonen. Det har varit ett tufft halvår att leva i ovisshet. Samtidigt har de båda den starka, vi kan kalla det Bromarfandan, som envist vägrar ge upp hoppet om att Bromarfhemmets saga ska vara all.
- Vi har försökt hålla humöret uppe fast det finns i bakhuvudet. Det får inte gå ut över jobbet, säger Jenny.
Nej till dagcenter
Både Camilla och Jenny har suttit i en av de flera krisgrupper som hastigt bildades i Bromarv efter stadens beslut i vårvintras att såväl byskolan som Bromarfhemmet skulle stänga. Skolan fick några års tilläggstid, men vad gäller äldreboendet står politikernas beslut fast: äldreboendet i Bromarv ska stänga!
I krisgruppen som utredde hur äldrevården kunde skötas i framtiden, kastades det bland annat fram förslag att satsa mera på dagcenterverksamhet på Bromarfhemmet.
- Vi hade på känn att det blir tummen ner från stadens sida, men vi ville i alla fall försöka, säger Jenny.
- Vi tycker det är synd att det här fina stället stänger eftersom miljön är vacker. Vårt läge är lugnt och ett bra ställe för dementa att vistas på, säger Camilla och tillägger att personalen i många år jobbat med rehabiliterande vård och kultur i vården.
- Vi har två gånger belönats med La Carita-stiftelsens pris för god vård. Därifrån har vi fått pengar som vi har kunnat ordna sommarfester med.
Stiftelsen som Camilla Hellbom talar om har som mål att främja hälsa och välmående hos äldre och åldrande. Bromarfhemmet har tilldelats hederspris både 2012 och i år, 2016. Ironiskt nog i samma veva som beslutet om att äldreboendet ska läggas ner kom.
- Bra vård får man nog också på andra ställen, men vi är så sammansvetsade här, säger Jenny. När det kommer nytt folk hit på jobb blir de snabbt en del av teamet.
- Tack vare fonden har vi dessutom kunnat ge våra invånare en extra guldkant i vardagen, såsom hårvård, fotvård, en vacker trädgård och fester, tillägger Camilla.
Den rike amerikanen
Fonden ja, vad är det för något? Den första ledtråden är en stor kopparbyst som föreställer en man och som finns på hedersplats i Bromarfhemmets vardagsrum och tv-sal.
På plaketten står följande: Axel A. Dahlström, pensionerad amerikansk marinofficer. Född i Bromarf den 21 augusti 1886, död i San Fransisco den 30 maj 1974. Till minnet av den generositet han visat Bromarfhemmet.
För att få närmare uppgifter stämmer jag träff med Berndt Rehnberg, Bromarvbo och i tiderna en av de personer som förvaltade den så kallade Dahlströmska fonden.
- Axel A Dahsltröm föddes visst i Vättlax och emigrerade till Amerika. Med tanke på att han inte kunde engelska när han for iväg är det en stor prestation att han lyckades skapa en förmögenhet som han sedan beslöt att testamentera till Bromarfhemmet, säger Berndt, som har en kopia på det till svenska översatta testamentet, daterat 1958.
Motiveringen till att Axel A. Dahlström testamenterade sin förmögenhet till Bromarfhemmet var att hans mor hade fått bra vård där.
- Dessutom var han väldigt klok när han lät göra sitt testamente. Han stipulerade att pengarna inte skulle få gå in i den vanliga, kommunala budgeten, utan de ska användas till något extra som förgyller vardagen för de äldre på Bromarfhemmet.
Fondpengarna har bland annat också använts till att förbättra och bygga ut Bromarfhemmet. Till exempel i slutet av 1990-talet lade fonden ut 600 000 dåvarande finska mark för att få upp bastuavdelningen till samma plan som övriga rum.
Vad händer med fonden och pengarna när Bromarfhemmet stängs?
- Enligt testamentet är det slut på pengarna om Bromarfhemmet slutar fungera i kommunal regi. Ett annat alternativ är att flytta pengarna till ett hem för föräldralösa barn i Bromarv och ett sådant barnhem finns inte här.
Hur mycket pengar finns det i fonden?
- Jag har ingen aning. Jag har förstått att pengarna är placerade i värdepapper och att hela avkastningen har kommit till Bromarfhemmet. För tillfället är avkastningen knappast lika bra som den varit tidigare, men det kan ju vända igen.
Finns det inga kryphål?
- Jag vet inte, säger Berndt, men åtminstone anser jag att det hör till att underrätta bankirerna och dagens förvaltare om att situationen här i Bromarf kommer att ändra. Sedan kanske man kan underhandla om andra lösningar, men som det är nu ska pengarna gå till Bromarfhemmet och endast så länge det drivs som ett kommunalt äldreboende.
Den åldrande befolkningen kommer inte att ta slut
Tillbaka till Bromarfhemmet. Vad tror personalen om framtiden?
- Den åldrande befolkningen kommer inte att ta slut. Det kommer att behövas service för äldre människor. Då skulle det vara fint att kunna utnyttja det som finns från förut. Bromarfhemmet är en stor arbetsgivare och Raseborg har marknadsfört sig att man ska kunna bo på landsbygden. Därför flyttade jag hit med min familj, säger Jenny Grabber.
- Jag tycker att det som vi hade planerat med dagverksamhet på Bromarfhemmet skulle varit bra. Många bor långt borta från byn, de är otrygga och behöver hjälp och stimuli på orten. Tråkigt att de här idéerna inte överhuvudtaget vann gehör, säger Camilla.
Något löfte om jobb och i så fall var i Raseborg har personalen på Bromarfhemmet alltså inte fått. De som har sina anhöriga på Bromarfhemmet har inte heller fått veta något om flytt eller framtid. Men det här klarnar kanske på onsdag, 7 september.
Nyländsk förmiddag: Bromarfhemmet stänger
' /%3E%3C/svg%3E)
