Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

”Är ni redo för fler flyktingar?”

Från 2016
Uppdaterad 02.09.2016 14:22.
Hunderra Assefa gör oromoprotesternas officiella tecken
Bildtext Hunderra Assefa gör handtecknet som har blivit Oromoprotesternas officiella symbol
Bild: YLE/Liselott Lindström

I Etiopien pyr en allvarlig kris under ytan. På allt fler håll i landet förekommer folkliga uppror mot regeringen, och polisen har skjutit ihjäl hundratals fredliga demonstranter.

Etiopier i Finland protesterade på torsdagen mot tystnaden kring det som sker i Etiopien. Budskapet till den finska regeringen var tydligt: gör något, eller så kommer det mer flyktingar.

– Om Etiopien misslyckas, misslyckas också EU! Är ni redo för fler flyktingar? skanderade de kring tvåhundra etiopierna som hade samlats för att protestera i centrum av Helsingfors.

Många nyfikna tog bilder och undrade vad det var frågan om.

En av dem som kommit till solidaritetsmarschen var journalisten Muluken Tesfaw. Han sökte asyl i Finland i maj efter att ha kommit hit för att delta i den internationella pressfrihetsdagen.

– Om jag stannar i Etiopien blir jag fängslad och torterad, kanske mördad, säger Tesfaw, som var chefredaktör för en egen oppositionell tidning i huvudstaden Addis Abeba.

Muluken Tesfaw, före detta journaalist, protesterade mot förtrycket i Etiopien
Bildtext Muluken Tesfaws familj har förföljts när regimen vill veta var han finns.
Bild: Yle/Liselott Lindström

Många journalister har fängslats eller flytt från Etiopien, där det i praktiken inte längre finns någon pressfrihet.

– Situationen blir värre och värre. Varje dag dödas hundratals av folkslaget amhara av regeringens styrkor.

Bilderna och videorna som kommer därifrån är fruktansvärda, säger Tesfaw, som själv nu fungerar som aktivist.

Han samlar material av människor i Etiopien och sprider det på sociala medier - för i Etiopien är det omöjligt.

Sin familj har han bara andrahandskontakt med – han vågar inte ta direkt kontakt med dem eftersom telefonen är avlyssnad och de då kan råka illa ut.

– Hela amhararegionen styrs nu av militär. Den etiopiska premiärministern har förklarat krig mot civilbefolkningen i Etiopien. Det måste vara första gången ett statsöverhuvud gör det, säger Tesfaw.

Vad han syftar på är att premiärminister Hailemariam Desalegn, som för övrigt har studerat i Tammerfors, för några dagar sedan på statlig TV sa att regeringen gör det som krävs för att upprätthålla lag och ordning

År av missnöje tar nu uttryck

Etiopien består av tiotals folkslag. Regeringen domineras av tigrayfolket, som utgör bara kring sex procent av befolkningen på nästan hundra miljoner människor.

Inte en enda oppositionsmedlem sitter i parlamentet, och regeringen tolererar inte någon form av motstånd. Oromofolket är den största folkgruppen i Etiopien, och det var där protesterna tog fart.

Etiopier i fnland marscherade längs mannerheimvägen mot människorättsbrott
Bildtext Kring 200 demonstranter deltog i marschen i Helsingfors
Bild: YLE/Liselott Lindström

Snart spred de sig till den näst största folkgruppen amhara, och fler och fler folkslag deltar nu i protester mot regeringen. Men de fredliga protesterna slås ner med hård hand.

Muhammed Abdu Rashid kommer från Ogadenregionen på gränsen mellan Etiopien och Somalia, och kom till Finland för 26 år sedan som flykting. Regeringen är girig och maktgalen. Nu kör de bort folk från marker de odlat i hundratals år.

– Folk körs bort och istället ges marken åt indiska och kinesiska investerare och företag, säger Rashid , som är ordförande för Ogadensällskapet i Finland.

– Det räcker inte att vara djupt oroad! ropar folkmassan i bakgrunden.

– Finska biståndspengar stöder den etiopiska regimen med 72 miljoner om året. Med våra pengar kvävs demokratin i Etiopien, fortsätter han.

"Sluta stöda statssponsorerad terrorism!"

Ur en megafon ropar en ung man på perfekt finska.

– Vi kräver att Finlands regering och EU ser till att bistånd inte betalas åt en regim som förtrycker sitt folk, säger han i megafonen.

Protesten ville väcka finlänfdska beslutsfattares uppmärksamhet.
Bildtext Marschen gick från Senatstorget till Kiasma.
Bild: YLE/Liselott Lindström

Hunderra Assefa är född och uppvuxen i Finland, men hans föräldrar kommer från just Oromiaregionen, och han var en av dem som organiserade demonstrationen.

– Fast de här problemen nu har kommit fram är det inget nytt. När den här regeringen tog makten på 90-talet sade den att den förstår de människorättsbrott som hade begåtts mot många folk, men det var skitprat.

Regeringen utövar en splittra och härska- teknik, där den ur varje folkslag har valt regimtrogna att styra över folket, och de vanliga människornas röst har inte hörts.

Uppmärksamhet tack vare OS

Det som har hänt på sistone är att folket har rest sig mot regimen för att deras land tas från dem.

För nio månader sedan när protesterna fick sin början handlade det om att man ville utvidga huvudstaden på bekostnad av jordbruksmark i Oromiaregionen

I augusti blockerade den väststödda regeringen internet för att hindra protesterna.

Protesterna fick en del uppmärksamhet i internationella medier under OS i Rio, när maratonlöpraen Feyisa Lilesa sprang i mål som tvåa, och när han korsade mållinjen korsade han samtidigt händerna över bröstet - symbolen för protesterna i Oromiaregionen.

Den etiopiska guldmedaljören Feyisa Lilesa använde oromoaktivisternas protestgest då han sprang över mållinjen i OS i Rio
Bildtext Feyisa Lilesa väckte uppmärksamhet världen över genom att visa protesttecknet.
Bild: EPA/Diego Azubel

Nu är han rädd att återvända till Etiopien, där han riskerar att fängslas eller dödas för det han gjorde.

Den förre journalisten Muluken Tesfaw är upprörd över att det internationellt är så tyst om det som sker i Etiopien.

– Varje dag flyr folk över gränserna från Etiopien. Om vi inte kan få demokrati i landet så kommer ert land att bli invaderat av migranter, säger Muluken Tesfaw.