Vad står på spel då diktatorn är död? - tre grejer oroar omvärlden

På fredag kväll bekräftade regeringskällor att Uzbekistans president Karimov har dött. Svenska Yle förklarar varför omvärden noga följer med händelserna efter dödsfallet.

Den 78-årige Karimov togs in på sjukhus för hjärnblödning i helgen. Sedan dess har Uzbekistan, där all information är hårt kontrollerad, surrat av rykten om hans död.

Under fredagen spelade de statliga radiokanalerna begravningsmusik och fler källor talade om Karimovs död. Det var först mot kvällen som regeringen bekräftade att Karimov har avlidit.

Svenska Yle förklarar varför omvärden noga följer med dödsfallet.

1) Inget system för att utse efterträdare

President Karimov har lett landet med järnhand i 27 år och det finns ingen praxis för hur landet väljer ny ledare. Läget kan bli komplicerat i Uzbekistan som har den största befolkningen i Centralasien, 30 miljoner. Landet har också områdets största armé.

Många antar att eliten kommer att utse en ny ledare. Starka kandidater är finansminister Rustam Azimov och premiärminister Shavkat Mirziyoyev.

2) Islamism ett hot

President Karimovs Uzbekistan har varit en stabil sekulär stat i ett område med islamistiska hot.

Många tror att Karimov har hållit stat och religion åtskilda på bekostnad av mänskliga rättigheter och att islamism har använts som svepskäl för att trycka ner oppositionen.

Islamistiska uzbeker har ändå trotsat regimen och tagit strid för terrororganisationen IS utomlands. Om den sekulära regimen faller kan islamister känna sig lockade att återvända hem.

Det finns också oro för att den svaga oppositionen ska ta till islamism för att vinna mark bland befolkningen där majoriteten är muslimer.

3) Strategisk position

Uzbekistan ligger strategiskt till. 2001 fick USA ha flygbaser i landet för att angripa Afghanistan.

Det blev stop för samarbetet då USA kritiserade mänskilga rättigheter. Ryssland vill säkert att Karimovs efterträdare ska luta mot öst snarare än väst.

Karimov har utnyttjat landets läge och spelat ut Ryssland, Kina och västmakterna mot varandra. Han besöktes under det senaste året av både den ryske presidenten Vladimir Putin och USA:s utrikesminister John Kerry.

Det finns fler naturrikedomar som olja, gas, guld och bomull i landet.

Om det blir osäkert i landet ligger det även gynnsamt till för opiumsmugglare som vill ha över sina varor från Afghanistan till Ryssland och Europa.

Läget är spänt vid gränsen mellan Uzbekistan och Kirgizistan där många etniska uzbeker lever. Fler än 400 personer dog år 2010 då etniska våldsamheter utbröt.

Karimovs regim har anklagats för mängder av grova människorättskränkningar, som tortyr av oppositionella och utnyttjande av tvångsarbete i den viktiga bomullsindustrin.

Kritiken mot Karimovs regim tilltog år 2005, då hundratals protesterande sköts ihjäl av polis i staden Andijan. Regimen viftade bort anklagelserna och hävdade att det handlade om att slå tillbaka muslimsk extremism.

Familjen mutad av TeliaSonera?

Världen kommer att minnas Karimov bland annat som en tidigare Sovjetledare och kommunist. Han började leda landet 1989 då Uzbekistan var en del av Sovjetunionen och innehade kommunistpartiets högsta post i landet. Sedan Uzbekistan blev självständigt 1991 har Karimov lett landet och samlat sig en veritabel egendom.

Här i Finland hade vi fler nyheter om Karimovs familj som var inbland i Telia Soneras muthärva i landet. Företaget misstänks ha betalat miljoner dollar i Uzbekistan och ledtrådarna leder ända fram till Karimovs familj.

Karimovs regim har också tillåtit att skolbarn jobbar på landets bomullsfält. Uzbekistan är en av världens största bomullsproducenter.

Källa: BBC, Guardian, Yle