Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Miljöexpert: Ledsamt med mycket papperstallrikar i Borgåskolor

Från 2016
Uppdaterad 07.09.2016 05:32.
Papperstallrikar med matrester i soporna
Bildtext Barnen i Borgås barackskolor äter lunch på engångstallrikar eftersom det inte går att diska stora mängder. Sedan åker de i avfallet.
Bild: Yle/Hanna Othman

Yle Östnyland rapporterade på tisdagen om att barackskolorna i Borgå använde 650 000 engångskärl i fjol. Åsa Hedman, sakkunnig inom miljöfrågor, säger att de enorma mängderna inte är bra för miljön.

Åsa Hedman jobbar som konsult och är sakkunnig inom miljöfrågor och hållbar utveckling.

Hon tycker att det är ledsamt att Borgå använder så mycket engångskärl och konstaterar att ingen kan säga att det är en bra sak.

– Jag förstår förhållandena, att det kan kännas jobbigt att ordna med kök och disk i de så kallade tillfälliga barackerna, men de är ju inte tillfälliga mer nuförtiden, säger Hedman.

Borgå har haft barackskolor i många år redan. Hedman tror att man säkert kunde ha fixat problemen med disken om man hade gått in för det.

– Men det här har varit den lättare vägen.

Slöseri med resurser

Främst tänker Hedman på miljökonsekvenserna av de enorma mängderna engångskärl. Hon säger att det är ett slöseri med resurser som orsakar avfall och använder mer energi i det långa loppet.

Hedman lyfter upp livscykelanalyser som visar att en vanlig tallrik är mer miljövänlig än en papperstallrik efter att den har använts 50 gånger.

Därför är det bättre med kärl som kan användas flera gånger.

– Och så funderar jag också på vad det lär åt våra barn och ungdomar. Om det är lite jobbigt så är det okej att använda engångskärl för att skolan gör det, och det är ju där barnen tar exempel.

Åsa Hedman
Bildtext Åsa Hedman.
Bild: Yle/Fredrika Sundén

I en intervju med Yle Östnyland säger kostservicechef Birgitta Creutziger vid Borgå stad att också kärl i porslin, glas eller rostfritt stål har en inverkan på naturen.

Enligt henne krävs det resurser att tillverka dem, samt många liter vatten och disk- eller sköljmedel.

Åsa Hedman säger att det skulle vara intressant att veta vad Creutzigers källa är.

– Allt det där var inräknat i de 50 gångerna som en studie visade, säger Hedman.

Hon konstaterar att det är klart att det krävs mer resurser att tillverka en keramisk tallrik och att diska den än att tillverka en papperstallrik. Men det jämnar ut sig efter en viss grad av användning.

Borde satsa på diskandet

Vad krävs då för att man skulle kunna diska kärl i barackskolorna? Hedman säger att det krävs vatten, avlopp och el.

– Där kunde vara ett koncept för något företag som vill utveckla en mobil diskenhet som kunde flyttas från barack till barack. Staden behöver inte lösa alla problem själva. De kan ju köpa in lösningarna.

Hon säger också att 650 000 engångskärl är en stor mängd. Det största problemet är att de inte används under en kort tid.

Barackskolorna har funnits i Borgå i många år och ser inte ut att försvinna i första taget.

– Om det skulle handla om en månad skulle man ännu förstå att det inte är värt att börja satsa så mycket, men nu tycker jag nog att det skulle vara värt att göra det.

Barackerna som Näse skola nu håller till i.
Bildtext Näse skola hör till dem som är i baracker.
Bild: Yle / Hanna Othman

Hon tror också att användningen av engångskärl kan påverka barnens framtida val då det kommer till att tänka på miljön.

Skolan har en viktig roll i samband med uppfostran, och ses som en auktoritet.

– Fastän barnen och ungdomarna inte medvetet skulle säga att det påverkar dem så tror jag ändå att det indirekt gör det. Det är kanske det som i det långa loppet är den sämsta följden av det här, säger Åsa Hedman.

Diskussion om artikeln