Hoppa till huvudinnehåll

Hälsa

Träningsappar sätter fart på oss

Från 2016
Tjej förbereder sig för löprunda.
Bild: Tiina Jensen

Olika motionsappar har till viss del ersatt traditionella idrottsföreningar – apparna fungerar både som personliga tränare och rådgivare. På sociala medier finns hundratals tjänster som erbjuder träningsprogram för idrottare av alla nivåer. En finländsk idrottsprofessor ger tummen upp för appar och sociala medier – alla metoder är tillåtna så länge vi rör på oss.

Heikki Kyröläinen, professor i idrottsbiologi vid Jyväskylä universitet, har forskat om den finländska motionstjänsten Heiaheia. Genom att fråga ut användarna har han kartlagt vad det är som får dem att röra på sig och att sedan bokföra träningen i tjänsten.

I praktiken fungerar motionärernas virtuella tjänster så att man bokför de egna idrottsprestationerna i mobilappen eller på dator. På Heiaheia lägger var och en till egna vänner (som på Facebook) som sedan kan följa med ens träning och sporra med virtuella priser. I en del tjänster kan träningen vara synlig för alla som är registrerade.

– Sådana här nätverk fungerar bäst för dem som annars också är intresserade av teknik och sociala medier, eftersom smarttelefonen är ett måste, förklarar Kyröläinen.

Resultaten talar för sig, visar Kyröläinens forskning. De som använde sig av motionsappar började röra på sig mer, fick bättre kondition, mådde bättre och fick också hjälp med att hålla koll på vikten. Ofta är användarna redan intresserade av att träna men det virtuella nätverket kan också uppmuntra söndagsmotionären och soffpotatisen att röra på sig mer.

Är det bara ett modefenomen?

– Än så länge finns det inte någon långvarig forskning om hur mycket de olika tjänsterna verkligen sporrar till motion. Det kan handla om ett modefenomen som i sinom tid ersätts av något annat. Det är ändå säkert att teknologin hela tiden utvecklas. Många tränar mer då de mäter sin träning, rapporterar om den och sedan får gillningar och virtuella priser som belöning, säger Heikki Kyröläinen.

Enligt honom prisar användarna framför allt möjligheten att få instruktioner, tips och råd av personer i nätverket som sysslat med samma gren en längre tid och har mer erfarenhet. Kyröläinen tror att nätverk och tjänster som handlar om hälsa och motion kommer att öka explosionsartat de kommande åren.

En av de nyare tjänsterna som utvecklats i Finland är Marsmars-tjänsten som riktar sig till beväringar. Enligt Kyröläinen är tanken att sporra beväringarna att röra på sig genast efter uppbådet för att vara fysiskt redo inför tjänstgöringen. Via Marsmars kan beväringen få ett träningsprogram som hjälper med att komma i form.

Givakt med kryckor
Bild: Yle/Linus Hoffman

Mat och motion i balans

– Grundproblemet är att många äter mer än de förbrukar – vi får i oss för mycket energi och rör på oss för lite. Fetmaepidemin är ett världsomfattande problem. Men det är jättesvårt att få någon att röra på sig om hen hellre sitter på soffan, konstaterar professor Heikki Kyröläinen.

Han listar träningstips som garanterar en lätt och säker start.

  • Motionären borde träna både uthållighet och styrketräning. Många förstår inte att en bra muskelkondition är viktig med tanke på ämnesomsättningen – när muskelmassan minskar blir också ämnesomsättningen långsammare.
  • För nybörjare och överviktiga är olika vattensporter ett bra sätt att börja, simning och vattengymnastik är bra motion. Från simbassängen kan man sedan förflytta sig till löpspåret, stavgång är effektivt och kan så småningom utvecklas till löpning. Cykling är också en bra motionsform, tipsar Kyröläinen.
  • Det finns olika rekommendationer för hur mycket man borde träna. I UKK-institutets motionskaka kan du kolla minimikraven och rekommendationerna för träning.
Tjej som kollar in löprunda på mobilen.
Bild: Tiina Jensen

Hälsoteknologins framtid

Finland hör till de ledande länderna inom utvecklingen av hälsoteknologi. Kommer vi att hitta den ultimata motionssporren i till exempel smarta kläder? Nyaste nytt är en aktivitetssensor som fästs i barnets ytterkläder och som sedan mäter hur mycket barnet rör på sig.

– Sensorn fungerar som ett spel och sporrar säkert barnen att röra på sig, tror Kyröläinen.

I sommar har mobilspelet Pokémon Go fått både unga och äldre att röra på sig via jakten av Pokémons. Kyröläinen tror ändå inte på någon revolutionerande uppfinning som kommer att få folk att röra på sig för en längre tid.

– Men garanterat utvecklas hälsoapparna och hela branschen hela tiden. Till exempel i Japan har det utvecklats robotar som hjälper rörelsehindrade personer att röra på sig. Sådana robotar har redan sålts bland annat till tyska sjukhus. Med andra ord är det säkert att vi kommer att se en hel del olika appar och manicker i framtiden, säger Kyröläinen.

Tiina Jensen
Ursprungstexten på Akuuttis sidor.

Tjej som kollar in löprunda på mobilen.
Bild: Tiina Jensen

Tips på träningsappar:

Det finns flera olika appar som mäter hastighet och distans under promenader, löprundor eller cykelturer. Testa till exempel Strava, Runkeeper, Endomondo eller SportsTracker. Alla appar finns både för Android och iOS. De flesta pulsklockor och aktivitetsmätare har också en egen app där man kan följa med sin träning, lägga upp mål och få träningstips.

Om du är i behov av att få träningsmotivation och nya idéer till träningen finns det flera olika appar för det. Bland annat den svenska försvarsmaktens träningsklubb ger dig olika träningspass med uppvärmningar, övningar och nedvarvningar. I appen finns också en övningsbank där du kan kontrollera hur en övning ska göras. En annan effektiv träningsapp är sjuminutersträningen 7 minute workout som det finns flera olika appar för.

Diskussion om artikeln