Livlig Nato-debatt efter svensk rapport

En utredning hjälper inte för att lösa en politisk fråga, säger Nato-kritiker i Sverige. Men de som vill se ett svenskt Nato-medlemskap vädrar morgonluft.

I dag är det stort fokus på Nato-debatten i Sverige då en utredning om Sveriges internationella försvarssamarbeten överräcks till regeringen.

Utredningen är politiskt känslig. Ett exempel på det är att den inte kallas "Nato-utredning", utan en utredning om Sveriges internationella försvarssamarbeten, där Nato-frågan finns med som en del.

I uppdraget står att rapporten inte ska utvärdera den militära alliansfriheten. Det kanske lite svårtolkade uppdraget var resultatet av en kompromiss mellan den rödgröna regeringen och de borgerliga partierna.

Ändå är intresset stort för rapporten som utredaren, ambassadören Krister Bringéus överräcker i dag och vissa slutsatser har läckt ut i förväg.

Rapporten: Nato-medlemsskap klargör svensk hållning

Nyhetsbyrån TT har berättat att Bringéus konstaterar att ett Nato-medlemskap skulle leda till att osäkerheten kring den svenska hållningen vid en konflikt kring Östersjön skulle undanröjas. "Den konfliktavhållande förmågan skulle, av allt att döma öka", citerar TT från utredningen.

Några långtgående slutsatser är inte att vänta och i debatten kommer motståndarna att lägga olika vikt vid Bringéus slutsatser. Anders Lindberg, politisk ledarskribent på socialdemokraterna närstående Aftonbladet är kritisk till betydelsen av rapporten.

- Man önskar att det här skulle vara en fråga om kunskap, att man liksom kan lära sig, fundera sig fram till ett bra svar. Men i grunden handlar Nato-medlemskap om vad man vill att Sverige ska vara - hur man vill att omvärlden ska se på Sverige.

- Skulle vi gå med i Nato förändras omvärldens bild av Sverige. Handlingsutrymmet i svensk utrikespolitik minskar och vi kommer att ge upp en del av vår suveränitet, säger Lindberg.

Hans kollega, ledarskribenten Anna Dahlberg på liberala Expressen håller inte med.

- Jag tycker det är intressant att den här utredningen fick förbud att landa i en slutsats. Och ändå går det inte att läsa den utan att dra slutsatsen att ett Nato-medlemskap skulle höja tröskeleffekten för att Ryssland skulle göra något i Östersjön.

Små skiftningar i politiska debatten

De borgerliga partierna försöker utnyttja utredningen för att argumentera för ett Nato-medlemskap och blickar framåt mot nästa regeringsperiod.

Ändå är en klar majoritet i den nuvarande riksdagen, med både Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna mot ett Nato-medlemskap. Också den Nato-kritiska folkopinionen i Sverige, och Finlands inställning har betydelse.

- Ingen av de här tre sakerna är på plats för ett Nato-medlemskap. För att det ska ändras krävs att allt detta ändras, säger Lindberg. Anna Dahlberg ser i sin tur att det sker förändringar på det politiska fältet.

- I Sverige har vi för första gången alla fyra allianspartier för Nato. Vi har ju ett val 2018 och det kan bli en alliansregering. Det skulle kunna flytta frågan ytterligare framåt.

Två linjer i svenska regeringen?

Anna Dahlberg bedömer att Nato-frågan är känslig också inom regeringen.

- Frågan är superkänslig. Jag uppfattar att vi har två linjer i regeringen, där Wallström är en varm anhängare av alliansfriheten och påpekar att Nato aldrig är en option för Sverige.

- Däremot talar Hultqvist mycket mera om vikten av den transatlantiska länken och har nästan drivit skytteltrafik till Washington för att säkerställa att vi har ett väldigt varmt förhållande till USA, säger Dahlberg.