Många stannade på åkern när bönderna fick sin egen restaurangdag
Allt fler vill slopa mellanhänderna och köpa sin mat direkt från producenterna. Den så kallade Köp av bonden-dagen skulle öppna upp gårdarna för hugade konsumenter men på grund av det fina tröskningsvädret var det få jordbrukare som deltog.
- De senaste åren har nog efterfrågan ökat betydligt. Varje lördag är här fullt med folk, i synnerhet barnfamiljer, säger jordbrukaren Anette Backman.
Backman odlar, maler och säljer ekologiskt mjöl vid Veckoski-Andersböle Kvarn i Borgå.
För att uppmuntra fler gårdar ska följa Backmans exempel och ta vara på suget efter direkthandel mellan producenter och konsumenter arrangerades den första Köp av bonden-dagen på lördagen.
Tanken är att skapa ett liknande koncept som restaurang- och städdagen, där gårdarna för en dag öppnar sina dörrar för konsumenterna.
- Det finns en stor efterfrågan på att köpa direkt från producenten men det är fortfarande ganska få gårdar som har egna butiker, säger Mia Wikström vid Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund, SLC.
Svårt att hinna med mitt i skördetiden
Att hitta en öppen gård nära sitt hem är ändå lättare sagt än gjort under den första Köp av bonden-dagen.
Deltagande är frivilligt och gratis för gårdarna, men trots det har intresset varit ganska svalt. Enligt Mia Wikström öppnade knappt 180 gårdar sina dörrar under lördagen.
- Det skulle kunna vara många fler men det är en ganska utmanande tidpunkt. Det har varit bra tröskningsväder och många jordbrukare prioriterar säkert att vara ute på åkern det här veckoslutet.
I både Österbotten och Nyland deltog färre än tio gårdar.
Allt fler vill handla direkt från gården
Någon statistik över hur stor direkthandeln mellan producenterna och konsumenterna egentligen är finns inte. Kanalerna är helt enkelt för många berättar Wikström på SLC.
Handeln sker både via gårdarnas egna butiker, torg och Reko-ringar på Facebook.
- Det är mycket svårt att säga hur mycket som säljs direkt till konsumenterna. Det är ändå tydligt att efterfrågan på att handla direkt med producenterna har ökat, säger Wikström.
Direkthandeln verkar öka mest via de så kallade Reko-ringarna som i år väntas omsätta tiotals miljoner euro. Ringarna organiseras ofta via Facebook där konsumenterna kan lägga in beställningar till nästa försäljningsdag. Sedan träffas producenter och konsumenter, till exempel på en parkeringsplats i närområdet och varorna byter ägare.
Thomas Snellman, som hämtade konceptet till Finland tror att Reko-ringarna inom några år kan nå upp till var tionde finländare. I dag har ringarna över hundratusen medlemmar.
Gårdsbutikerna lever på trogna stamkunder
Det är, enligt SLC, ännu få gårdar som valt att börja med direktförsäljning. Men om producentpriserna inte höjs snart kanske flera väljer att öppna en egen butik.
Det tror jordbrukaren Henrik Fröberg som öppnade sin gårdsbutik i Fräsars i Kyrkslätt redan 1993.
- Den allmänna lönsamheten på baslantbruket är ju bedrövlig. Vi försöker ju förstås hela tiden få ut ett högre pris av varan.
Den stora utmaningen är att hitta sin egna lojala kundkrets. Kunderna måste hitta ut till gårdarna, torgen eller till den lokala Reko-gruppen om direktförsäljningen överhuvudtaget ska lyckas.
- Säkert borde man marknadsföra sig mer än vi gjort men djungeltrumman har fungerat bra. Vi har hela tiden strävat efter så bra kvalitet som möjligt och med åren har vi fått stamkunder, både bland sommargäster och ortsbor. Det måste man ha om det ska lyckas.
Något lätt projekt är det ändå inte att hoppa över mellanhänderna och själv sätta priset på varorna. Fröberg började småskaligt men driver i dag en stor gårdsbutik med kaféverksamhet, varor från flera närliggande gårdar och planer på att utvidga ytterligare.
- Vi vet ju också hur mycket jobb det är att producera och förädla, det är inga lättförtjänta pengar att till exempel baka men vi tycker mycket om det. Annars skulle vi inte ha hållit på i över 23 år.
Diskussion om artikeln