Hemvården gäller inte för alla

Kvaliteten på hemvården varierar mellan kommuner och kommunerna har olika kriterier för när en åldring kan få hemvård eller plats på ett serviceboende.
Med vårdreformen kommer kriterierna att skärpas i flera kommuner.

Vasa stad har gått in för de statliga kriterierna för när en åldring ska kunna få hemvård. Det här har fått negativa konsekvenser konstaterar Thomas Öhman ordförande för Social- och hälsovårdsnämnden.

- Eftersom man har strängare kriterier betyder det att också de som inte får hemvård kan många gånger vara i dåligt skick. För att vi har en begränsad mängd som vi kan ta in. Kriterierna har blivit hårdare. Det har de blivit genom åren.

Eftersom man har strängare kriterier betyder det att också de som inte får hemvård kan många gånger vara i dåligt skick

De strängare reglerna har långt att göra med att spara pengar. Är det då så att samhället inte har råd med åldringar som mår dåligt?

- Jag skulle inte vilja tillspetsa det på det sättet. Det finns ändå en möjlighet till ett omdöme för den socialarbetare som gör besluten på vem som får vård.

Åldringar behandlas inte lika

Idag är det endast de större städerna som tillämpar de statliga kriterierna. För nu kan kommunerna själva avgöra hur de organiserar och tillämpar hemvården. Tero Tyni som är specialsakkunnig på Kommunförbundet säger att det har med den kommunala självstyrelsen att göra och att det är en positiv sak men:

- Ur klientens synvinkel kan det vara en tokig situation om två åldringar i lika dåligt skick i olika kommuner får olika vård. I den ena kommunen får klienten bo på ett serviceboende men i den andra kommunen får hon hemvård.

Thomas Öhman i Vasa befarar att vårdreformen kommer att betyda att landskapsförvaltningen går in för de statliga kriterierna och då skärps situationen i många kommuner.

- Det är bistra ekonomisk verklighet vi lever i och vi kan inte ta mera skulder. Så vi vet att det kommer förändringar. Den första juli 2017 ska vårdreformen träda i kraft och då har de kommuner som har använt för mycket pengar eller haft för lätta krav för att åldringar ska få vård, kommer att märka att de statliga styrmedlen finns och då märker de att det finns sådana som blir utan vård.

Åldringar som mår dåligt kan nekas hemvård

På social- och hälsovårdsministeriet säger kanslichef Päivi Sillanaukee att en målsättning är att alla åldringar oberoende var de bor bör behandlas likvärdigt.

- Det finns helt säkert skillnader mellan kommuner. Med ett enhetligare system så kommer det att finnas områden där situationen förbättras men det kan också finnas områden där situationen försämras. Det är fakta.

På frågan om det nu finns en risk att åldringar i dåligt skick inte får hemvård på grund av strängare regler svarar Sillanaukee att ministeriets målsättning är:

- Människor ska i framtiden ha en trygg uppfattning om att när vård behövs så ska man också få en bättre vård än nu. En bättre riktad vård som motsvarar behovet och också i ett tidigare skede så att man inte är i ett så dåligt skick när vården ges.

Långa väntetider

Förutom att kommunerna i dag tillämpar olika kriterier så varierar servicen. Vår kommunenkät, där 25 kommuner svarade, visade att i några kommuner är väntetiden för att få serviceboende över 3 månader. Detta strider mot lagen.
I fjol var väntetiden för flera åldringar i till exempel Vasa ett halvår.

- Tyvärr har det blivit på det viset. Vi har en anstormning nu men vi får ett servicehus färdigt och vi kommer att få privata aktörer som bygger hus oberoende av vår beställning. Det kommer lite att lätta, säger Thomas Öhman ordförande för Social- och hälsovårdsnämnden.

Färre vårdare

Samtidigt vill regeringen sänka kravet på minimiantalet för vårdare på servicehem. Nu är kravet att det ska finnas 0,5 vårdare per invånare till 0.4 värdare per invånare. Enligt kanslichef Päivi Sillanaukee är det fråga om att få en större flexibiltet för att finna egna lösningar på fältet:

- Med målsättningen vill man också uppnå inbesparningar. Målet är att finna bättre lösningar som inte är allt för stela och som passar behovet bättre.

På frågan om inte det här går stick i stäv med statens stränga kriterier för att få hemvård och serviceboende svarar Sillanaukee:
- Jag måste säga att ibland så kan allt för stränga kriterier förhindra mänskligt och eknomisk förnuftig verksamhet och hur servicen organiseras. Vi har fått från kommuner flera signaler om att reglerna är allt för kategoriska och stela. Och om det skulle finnas en möjlighet för en mera flexibel verksamhet så skulle det gå att få en bättre fokuserad vård.