Testa trappgång i Åbo

Åbo stad vill att Åboborna ska motionera mera och utmanar dem till att gemensamt röra på sig 384 000 kilometer i september, vilket motsvarar en resa från jorden till månen. Det ska ske genom kampanjen Hela Åbo motionerar.

Det är andra gången som staden uppmanar Åboborna att röra på sig inom ramarna för kampanjen. I augusti ifjol samlade man in 114 000 kilometer som svar på en utmaning av Uleåborgs stad.

I år ska målet förverkligas med hjälp av att föreningar och arbetsplatser planerar aktiviteter som ökar stadsbornas vardagsmotion.

Kampanjen erbjuder evenemang under hela september. Ett sätt att samla kilometer är att gå Åbo stads trappgångsrutter, som finns närmare beskrivna på stadens hemsidor här.

Det finns tre rutter, en på 2 km, en på 9 km och en på 11 km.

Förutom att det är bra motion att gå i trappor, har de också alla sin historia. Kartorna kan hittas här och är utrustade med tilläggsinformation om trapporna.

Starten

För att bidra till kampanjen och testa rutterna gav jag mig ut på en testrunda. För min del blev det en kompromissrutt som landade på cirka 5 kilometer.

Starten gick från Logomo via trapporna upp till järnvägsbron, som uppvärmning för det som komma skulle.

Rutten rundade Puolalabacken och jag vek in på den vid Humlegårdsgatan, som så här tidigt var tyst. Solen gassade och det var sommartemperatur i luften, trots att klockan var 9 och datumet 13.9.

Rundan gick sedan ner till Humlegårdsgatans slut, över Teaterbron och längs ån vidare mot Hamnen. Ån var spegelblank och såg nästan ren ut, sånär som på ett paket grillmat som stilla flöt i mitten.

Efter en lång sträcka längs ån gick färden sydost vid Krukmataregatan några kvarter efter Martinsbron. Där väntade den första trappan.

Trappa 1: Martinskyrkan

I en lummig backe ligger Martinstrappan, med 70 trappsteg, uppkallad efter bibelvetaren Martin Stodius som levde i Åbo på 1600-talet. Den sparsamt utsmyckade Martinskyrkan från 1936 reser sig vackert på backen som når 26 meters höjd. Tystnaden är påtaglig efter att ha gått längs åstranden där trafiken störde.

Trappa 2: Paavo Nurmi-stadion

Från Kyrkan styrs kosan vidare längs den mer bullriga Martinsvägen. Nästa anhalt är Paavo Nurmi-stadion. Vid stadion springer lågstadieelever omkring och idrottar och det är fullt av liv.

För att komma vidare går vägen ovanför Samppalinna sommarteater och nedanför Korgbollsplanen, där lite äldre ungdomar lirar boll. Därefter följer Stadiontrappan. Idrottsparken har stått på sin plats sedan 1893, vilket tavlan med världsrekord vittnar om.

Totalt har 20 världsrekord satts på stadion, det tidigaste redan 1911 och det senaste 1965. På den tiden var Finland en friidrottsstormakt, och störst av alla var Paavo Nurmi själv.

Med tanke på att han är den mest framgångsrika friidrottaren i OS-sammanhang, tillsammans med Usain Bolt och Carl Lewis, är trappan nästan lite väl blygsam.

Trappa 3: Jungfrustigen

Efter Idrottsparken kommer man till Samppalinna, där trappan vid jungfrustigen leder en till toppen där man kan se byggarbetet vid utebadet. Ljudet avtar så småningom ju högre upp man kommer.

Trappa 4: Bakom sommarteatern vid Samppalinnaberget

Uppför Samppalinnaberget finns många trappor, så för den som vill gå alla blir det här en krokig etapp. Först svänger det av mot ån, där en trappa slingrar sig neråt bakom sommarteatern. Trappan är en av de brantare och längre med sina 101 trappsteg, som funnits där sedan parken grundades på 1800-talet och kommunalrådet Rettig uppförde Samppalinna restaurang.

Trappa 4: Olofsparkens trappa

Efter den urladdningen begav jag mig uppåt igen bredvid Veritashuset, där en lika brant och krokig trappa tog mig upp på berget igen. Trappan heter Olofsparkens trappa och är uppkallad efter det dominikanerkloster som låg på Kaskisgatan 1.

S:t Olof var klostrets skyddshelgon, men eftersom det var impopulärt med helgonbenämningar döptes parken och trappan utan sankt. Vid toppen kan man återigen gå några steg i fel riktning för att njuta av en av Åbos bästa utsikter vid Gustav Albert Petrelius minnesmärke.

Trappa 5: Svartbrödernas trappa

Munktemat fortsätter vid Svartbrödernas trappa påväg ner mot Kaskisgatan. Benämningen syftar på munkarnas mörka kåpor. Själva trappan är mäktig och tung i sin utformning, där den sicksackar ner bredvid Arbetsinstitutet.

Trappa 6: Wecksellska trappan

Promenaden börjar närma sig den tyngsta etappen i och med att nästa trappa går ner från Vårdberget till Nylandsgatan, en starkt sluttande sträcka. Jag har gått den trappan en gång och minns att den såg ut ungefär som i den tredje Sagan om Ringen-filmen, då Frodo och Sam klättrar in i Mordor.

Redan påväg upp börjar värmen kännas av. Mjölksyran bränner i låren, et är ingen barnlek att gå upp och ner för de här kullarna.

Efter en kort paus och ett fotografi av Domkyrkan fortsätter jag ner mot Nylandsgatan. Bron är nog inte så skrämmande som jag minns den, men ändå brantast hittills. 130 trappsteg tar mig ner för trappan, som kallas Wecksellska trappan efter författaren som föddes vid Nylandsgatan nedanför.

Trappa 7: Trappan till Puolalabacken

Efter att ha landat tryggt på Nylandsgatan är frågan vart färden ska gå härnäst. Enligt kartan, men jag väljer att gå direkt mot Puolalabacken där turen avslutas.

Puolalatrappan byggdes på 1890-talet men har fått dras om på grund av Parkeringshuset Louhi.

Långt från månen

Påväg till jobbet räknar jag på basis av kartan ut att jag gått upp och ned för 672 trappsteg och tillryggalagt 5 kilometer med råge. Resultatet ska skrivas in på Hela Åbo Motionerar-kampanjens hemsidor, och med mina kilometer har Åboborna samlat ihop totalt 33178 km.

Det är inte ens en tiondel av av avståndet till månen, men förhoppningsvis är det fler som tar sig ut och njuter av den vackra naturen och arkitekturen mitt i Åbo centrum och kanske lär sig nåt nytt på köpet.