Hoppa till huvudinnehåll

Vetenskap

Framtidens 10 viktigaste teknologiuppfinningar som kommer att förändra våra liv

Från 2016
Uppdaterad 24.01.2018 12:30.
En man håller en telefon framför sina ögon, och hans ögon är ersatta av kvinnoögon.
Bildtext Bild: Emil Jupin. Be My Eyes-applikationen hjälper folk med nedsatt synförmåga att klara av vardagliga situationer.
Bild: Emil Jupin.

Vi kommer att veta om cancern redan innan vi blir sjuka, många sjukdomar kan vi identifiera själva, den virtuella verkligheten blir allt verkligare, förarlösa bilar erövrar vägarna och vi kan scanna matens innehåll med en liten apparat. Framtiden är nästan här.

1. Enkel DNA-läsning

Människans genom, alltså DNA:t som innehåller hela vår arvsmassa, har kunnat läsas 32 gånger under en sekund i ett simulationstest. Tekniken kommer alltså antagligen att möjliggöra en snabb, felfri och väldigt billig DNA-läsare. Den billigaste genomläsaren Minion finns redan ute på marknaden och säljs för ungefär 2000 euro.

Som billigast kan du beställa ett gentest som mäter hela ditt genom för endast 300 dollar. Att ta reda på sin arvsmassa kan alltså i framtiden eventuellt jämföras med fotografering.

Den utvidgade kunskapen om generna förutses revolutionera vår hälsovård. Till exempel kan man få reda på om en eventuell cancer redan innan sjukdomen spridit sig i kroppen och sedan få tillgång till mediciner som lämpar sig för de egna generna. Ett nationellt genomcenter håller på att grundas i Finland för att samla kunskapen om gener på ett ställe.

dna, arvsmassa
Bild: Mehmet Pinarci/Flickr

2. Biosensorer och biochips

Biosensorerna identifierar sjukdomar, fysiologiska tillstånd och egenskaper i organismer. Sensorerna kan bland annat identifiera människans blodflöde, men nya sensorer och program har redan utvecklats. Med hjälp av dem kan man identifiera bland annat risken för cancer och stora virusgrupper med ett test. Via ett andningstest kan man identifiera cancer och via ett blodtest självmordsrisken.

Ett drogtest som påminner om graviditetstesten har också utvecklats. Genom att kissa på ett utskrivet papper kan droganvändning uppdagas. Med hjälp av en liten manick kan man göra en omfattande virus- och proteinkartläggning tack vare kombinationen av en känslig sensor och optisk analys.

3. Kroppens egen analysator

Antalet manicker och apparater för personligt bruk för att mäta människans fysiologi utvecklas snabbt och blir allt vanligare. Till Apples Iphone kan man koppla bland annat ett mikroskop, en liten kamera för att fotografera näthinnan eller trumhinnan, en EKG-mätare och många andra mätinstrument. En del har redan godkänts i USA av sjukvårdsmyndigheterna. Delvis är apparaterna tänkta att användas av hälsovården men främst är de tänkta för konsumenterna så att de kan följa med sitt eget hälsotillstånd.

Det går redan att fästa glukossensorer i huden eller i kontaktlinser och hemoglobinet kan mätas från ett mobilfoto av ögonlocket. Väldigt billiga HIV- och syfilistester kommer att komma ut på marknaden som tilläggsapparater till mobilen.

Tricorder X-Prize är en bärbar apparat vars uppgift är att pålitligt identifiera sexton sjukdomar. Man behöver ingen specialkunskap för att använda apparaten, så år 2020 kan patienten antagligen identifiera flera sjukdomar hemma utan läkarhjälp.

Mät pulsen med hjälp av en apparat som kopplas till mobilen.
Bild: Masimo

4. Gemensamma plattformar förmedlar tjänster och varor

Under de senaste åren har flera tjänster för att organisera arbete och service dykt upp på webben. Bland dem är Uber och Airbnb ekonomiskt de mest betydande. Nya tjänster utvecklas hela tiden. Till exempel via Be My Eyes-appen kan personer med normal syn hjälpa blinda att klara av vardagliga situationer till exempel i butiken. Andra exempel på mobila tjänster är Googles onlineläkare och Wikihouse som ska revolutionera husbygget.

Många av de radikala idéerna bygger på tankar om samarbetsplattformar och på delningsekonomi, där marginalkostnaderna närmar sig noll och organisationer blir dynamiska nätverk.

Finländska Fimecc har utvecklat ett så kallat havens uber – en tjänst som skulle organisera företagens fraktleveranser så att fraktbåtarna inte skulle behöva segla tomma 40 procent av tiden som det är nu.

5. En förstärkt verklighet

Föregångaren till förstärkt verklighet (AR alltså augmented reality), Google Glass, var ingen försäljningshit. På kommande är ändå glasögon som stöder förstärkt verklighet, såsom Magic Leap och Microsoft Hololens, som placerar realistiska tredimensionella objekt i användarens normala miljö.

Tredimensionella hologram har redan utvecklats med hjälp av laser så att en människa inte behöver glasögon eller andra apparater för att kunna se dem. På teststadiet finns också kontaktlinser som lägger till information i synfältet, ger teleskopvision eller mörkersyn.

Microsoft Hololens.
Bild: Microsoft

6. 3D-avbildning i realtid

Nokias nya OZO-kamera skapar 3D-videoinnehåll nästan i realtid. På konsumentmarknaden finns redan apparater som möjliggör 3D-avbildning av omgivningen. Bland annat har robotbilarnas Li-dar-system, som avbildar omgivningen i realtid, utvecklats fort.

De bästa robotdammsugarna avbildar omgivningen i realtid. Kvadrokoptrar känner i tester igen näromgivningen, vilket är ett måste för att de ska kunna flyga i närheten av människor och i skogen. Med ljudkameror kan man identifiera mekaniska problem.

7. Materialradar

Med hjälp av en materialradar kan man scanna av en produkt och se vad den består av. Den billigaste kommersiella materialradarn SCIO har till exempel kunnat skilja på original och kopia av en medicin. Teknologiska forskningscentralen VTT har utvecklat liknande teknik i Finland. På ett infrarött område identifieras molekylerna med hjälp av strålningens “fingeravtryck”. Forskning pågår också inom flera andra vågområden. Identifieringen av terahertzfrekvenser är noggrannare och nu kan man till och med få en bild av molekylsammansättningen.

I Finland forskar man också om materialradarns applikationer för militärt bruk. Bland annat kan man urskilja kamouflagetyger från resten av omgivningen med hjälp av radarn.

Genom att mäta reflektioner av wifi-frekvenser kan man följa objekt och människor som rör på sig – till och med på andra sidan om väggen. På samma sätt går det också att mäta människornas puls. Med en materialradar kan man också undersöka blod och andra vävnadsprover och så ersätta en stor del kemiska analysmetoder. Flera tester kan utföras på en förbipasserande människa utan att hen märker något. En diabetiker kan snart scanna sin mat och mäta hur mycket kolhydrater den innehåller.

Med hjälp av en materialradar kan man scanna av t.ex. maten.
Bild: SCIO

8. Robotbilar

Elon Musk säger att elbilen Tesla kan köra utan chaufför genom hela USA senast i slutet av 2018. Ford har redan berättat om hur vinterkörningen fungerar med deras robotbil och också Toyota utvecklar egna robotbilar. Googles över femtio förarlösa bilar har kört över 2 miljoner kilometer.

Robotbilarnas teknologi utvecklas och blir hela tiden billigare. Processorn med artificiell intelligens som utvecklats för robotbilarna motsvarar redan prestandan av 150 bärbara Appledatorer. Tester med robotbilar görs i den allmänna trafiken i flera städer, bland annat i Helsingfors. Allt fler utredningar beaktar robotbilarna som en tjänst och taxitjänsterna Uber och Lyft har meddelat att deras målsättning är ha förarlösa bilar inom sin service.

9. Friformsframställning eller 3D-print

Flygplansindustrin håller på att anamma friformsframställning som sin produktionsmetod. Också den första till stor del 3D-printade bilen ska komma ut på marknaden och man har också lyckats 3D-printa optik av god kvalitet.

Antalet 3D-printrar och branschens omsättning har mångdubblats på några år. De nya utskriftsmetoderna är radikalt snabbare och noggrannare än tidigare. Också de utskrivna produkterna håller högre kvalitet än tidigare.

10. Solenergi

Priset på solenergi har sjunkit med 7–15 procent varje år och investeringar i solenergi växer hela tiden globalt.

Tack vare tunnfilmsteknik blir solpanelerna flexibla, lätta och enkla att fästa vid andra konstruktioner redan år 2017. Det behövs också allt mindre värdefullt material för panelerna. Därför finns det planer på att täcka vägar och byggnadsväggar med solpaneler. Paneler som släpper igenom ljuset kunde läggas till och med på fönster.

I flera länder producerar solenergin redan lika mycket energi som elnätet samtidigt som återbetalningstiderna fortlöpande förkortas. I Australien kan vartannat hushåll sluta använda el från elnätet fram till år 2020 tack vare solenergi, ackumulatorteknologi och bränsleceller.

Forskningsassistenten Miguel Lavado installerar solpaneler på taket till Villmanstrands tekniska universitet
Bild: Teemu Leinonen

Text: Jenni Frilander

Ursprungstext på finska Yles sida

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln