Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Bra framtid förutspås för våra livsmedel

Från 2016
Uppdaterad 03.04.2017 11:06.
Matutdelning vid Ekenäs matbank.
Bild: Yle/Robin Lindberg

Det är en positiv bild av framtiden för den finländska maten och matbranschen som målas upp i statsrådets redogörelse Mat2030. Kunderna ska vara aktiva och kvalitetsmedvetna, urvalet mångsidigt och lättexporterat. Koncentreringen kring två handelskedjor behandlas ändå bara ytligt.

Arja Halttunen har handlat på ett ekovaruhus i centrala Helsingfors. Utbudet på ekoprodukter har blivit bättre på sistone, tycker Halttunen, som inte tittar mycket på priset då hon köper livsmedel.

-Smaken avgör. Det får kosta lite mer när jag vill ha något.

Mycket gott på gång

Arja Halttunen är framtidens finländare. Åtminstone som hen målas upp i statsrådets redogörelse ”Mat2030: finsk mat för oss och för världen”.

Vår framtid ligger enligt redogörelsen i förädlade ekoprodukter som kommer från vår rena natur. Som till exempel inhemsk fisk. Produkten är framställd, tillverkad och exporterad av välmående producenter och små- och medelstora företag som EU stöder genom sin diversitetsbejakande politik. Kunderna är kvalitetsmedvetna och styr utbudet i handeln.

Hur väl statsrådets framtidsutopi hänger ihop med verkligheten, där två kedjor dominerar med sina billighetsprodukter, där vi äter norsk lax och många har svårt att alls hitta pengar för mat är en annan sak.

Kedjors dominans ett problem

Verksamhetsledare Johan Åberg vid Svenska lantbruksproducenternas centralförbund säger att de som utarbetat redogörelsen inte riktigt vågat ta i tu med ett av de riktiga problemen, nämligen de två ledande kedjornas dominans på marknaden i Finland.

-Vi anser absolut att på den här utvecklingen som nu håller på att ske förlorar både producenten och konsumenten i slutändan.

Johan Åberg är verksamhetsledare för SLC.
Bildtext Johan Åberg tycker det behövs mer konsumentinformation.
Bild: Yle/Carmela Johansson

Om konsumenten faktiskt ska vara kung och drottning vill Åberg se större satsningar på konsumentinformation. Det borde enligt honom göras lättare att se varifrån livsmedel kommer och under vilka omständigheter de framställts. Detta gäller speciellt importerade varor.

Stick i stäv med vad som verkligen görs

En annan sak som sticker ut i redogörelsen är kravet på större satsningar på utbildning och forskning som gynnar livsmedelsbranschen. Det kravet går inte riktigt ihop med vad regeringen de facto sysslar med för tillfället.

Vidare sägs det i rapporten att företagen, om de ska exportera varor, behöver bättre rådgivning från myndigheternas håll.

- Det är haltande logik. Man pratar om större behov och bättre rådgivning, men samtidigt skärs anslagen till rådgivningen, säger Johan Åberg.

Redogörelsen är tänkt att styra den finländska livsmedelspolitiken i framtiden. Den är som bäst på utlåtanderunda hos aktörer i branschen.

Diskussion om artikeln