Sex procent av finlandssvenskarna flyttar till Sverige - mest åker nylänningar

Utflyttningen till Sverige har accelererat under de senaste två åren. Nu är det vanligare att flytta från södra Finland än från Österbotten.

Sex procent av finlandssvenskarna har flyttat till Sverige under 2000-talet, visar tankesmedjan Magmas nya utredning.

Sverige känns så nära att det är lika lätt att flytta dit som till storstäderna i södra Finland.

Samtidigt har Sverige blivit en del av finlandssvenskarnas arbetsmarknad och också en del av utbildningsmarknaden.

- Det ser ut som om Finland och Sverige håller på att få en gemensam studiemarknad och då är det förstås intressant att se vilka konsekvenser det här får för de finlandssvenska utbildningsprogrammen, säger Kaisa Kepsu.

Kepsu är utredningsansvarig på Magma och den som skrivit utredningen “Hjärnflykt eller inte? En analys av den svenskspråkiga flyttningen mellan Finland och Sverige 2000-2015”.

Under 2000-talet har nästan 26 000 svenskspråkiga flyttat utomlands och av dem 17 000 till Sverige. Endast ungefär hälften av dem som flyttar till Sverige flyttar tillbaka, visar utredningen.

Ungdomsflyttningen från Nyland är ett trendbrott och att den här trenden är så tydlig överraskade mig.

Kaisa Kepsu

Svenska Yle har tidigare berättat att många ungdomar satsar på studier i Sverige för att det där inte finns några inträdesförhör eller krångliga antagningskvoter.

Ungdomar från Helsingforsregionen lockas av Stockholm

Hittills har Sverigeflyttningen ofta uppfattats som ett österbottniskt eller åländskt fenomen, men numera är det nylänningarna som i allt högre grad flyttar till Sverige.

De senaste tio åren har utflyttningen från Nyland varit större än från Österbotten. Från Åland är flyttningsbenägenheten fortfarande störst.

- Ungdomsflyttningen från Nyland är ett trendbrott och att den här trenden är så tydlig överraskade mig, säger Kepsu.

Det är speciellt från Helsingforsregionen som ungdomarna flyttar. Utredningen beskriver inte orsakerna till flyttningen, men Kepsu nämner ändå studier, arbetsmarknadsläget och Stockholms attraktionskraft som viktiga motiv.

På individnivå handlar det om att det kan vara lättare att hitta ett intressant jobb och avancera i karriären.

Är det en hjärnflykt?

Kepsu tar hål på myten att det i första hand är högutbildade som flyttar.

Statistiken visar att de svenskspråkiga flyttarna inte är särskilt högutbildade och att utbildningsnivån inte har stigit under de senaste sexton åren.

Många av flyttarna är ändå unga och de flyttar till Sverige just för att få utbildning, så statistiken berättar inte hela sanningen.

Vi får färre mänskor i Svenskfinland och dessutom är det ofta unga i barnafödande ålder som flyttar. Det här påverkar indirekt framtida befolkningstal.

Kaisa Kepsu

Då man tittar på utbildningsnivån finns det trots allt flera intressanta aspekter.

År 2014 var den grupp som endast har grundutbildning mest benägen att flytta till Sverige.

Kepsu frågar sig om den ekonomiska krisen är så djup att Sverigeflyttningen delvis tar samma form som under massutvandringen på 1960- och 1970-talen: folk flyr den höga arbetslösheten och ett land i kris. Då var det främst lågutbildade finländare som flyttade efter industrijobb i Sverige.

Antalet finskspråkiga utflyttare till Sverige har ständigt sjunkit ända sedan 1970-talet.

Fastän Finland befinner sig i lågkonjunktur och Sverige har en växande ekonomi, så har andelen finskspråkiga utflyttare ökat endast minimalt.

Kepsu tror att en vägande orsak är att jobben i Sverige kräver goda kunskaper i svenska.

Överlag är flyttrörelsen utomlands större bland svenskspråkiga. År 2015 hade de svenskspråkiga fyra gånger större benägenhet att flytta utomlands än de finskspråkiga.

Bara hälften flyttar tillbaka

Under perioden 2000-2015 har endast 52 procent av de svenskspråkiga flyttat tillbaka från Sverige till Finland. Det innebär att Svenskfinland har "förlorat” drygt 8000 personer till Sverige.

- Det här är ett demografiskt problem. Vi får färre mänskor i Svenskfinland och dessutom är det ofta unga i barnafödande ålder som flyttar. Det här påverkar indirekt framtida befolkningstal. Det är ett reellt hot, säger Kepsu.

Den svenskspråkiga kunskapsbasen uttunnas och den svenskspråkiga befolkningsstrukturen påverkas negativt, skriver Kepsu.

Flyttningen kan leda till att språkförhållanden förskjuts både lokalt och nationellt.

Finlandssvenskarna i Sverige är en resurs som vi kunde bli bättre på att utnyttja.

Kaisa Kepsu

För en minoritet på cirka 290 000 finlandssvenskar är 17 000 utflyttare en stor andel, nästan sex procent.

- Finlandssvenskarna i Sverige är en resurs som vi kunde bli bättre på att utnyttja. Dels kunde de sprida information om finlandssvenskarna i Sverige, men de har också ett stort nätverk som vi kunde dra nytta av i Finland, säger Kepsu.