Språkbarometern: Relationen mellan finsk- och svenskspråkiga försämrats

Relationerna mellan språkgrupperna har försämrats i de tvåspråkiga kommunerna. Enligt den färska Språkbarometern upplever både svensk- och finskspråkiga att de språkliga relationerna inte är lika goda som tidigare.

Det är speciellt de finskspråkiga i tvåspråkiga kommuner som upplever att relationerna mellan språkgrupperna försämrats: År 2012 ansåg 57 procent av de tillfrågade att relationerna mellan språkgrupperna är goda. I år ligger siffran nere på 44 procent. Bland de svenskspråkiga har andelen som upplever att relationen mellan finsk- och svenskspråkiga är god minskat med åtta procentenheter, från 59 till 51 procent.

- Generellt sett så blev det tydligt att svenskspråkiga har en mer positiv bild av hur relationerna fungerar än vad finskspråkiga har. Det här kan ha att göra med att svenskspråkiga bor i städer, medan finskspråkiga flyttat in till landskommuner och mindre städer, och kanske haft svårt att komma in i samhället både politisk och socialt, säger forskardoktor Marina Lindell som är ansvarar för Språkbarometern.

Det finns också stora variationer mellan språkklimatet i våra tvåspråkiga kommuner. Mest nöjda med språkklimatet är de svenskspråkiga i Grankulla, medan de finskspråkiga i Jakobstad är missnöjda.

Andelen kommuninvånare som betecknar relationen mellan språkgrupperna som dålig har inte ökat. Däremot anser allt fler att relationerna är ”varierande”. Överlag kan man alltså tala om en förändring till det sämre jämfört med 2012.

Diskriminering och trakasserier

Av de svenskspråkiga uppger nästan hälften att blivit trakasserade eller diskriminerade på grund av sitt språk. Av de finskspråkiga har en femtedel upplevt diskriminering.

Överlag anser de svenskspråkiga att språkklimatet i landet gått mot det sämre. Dels upplever de svenskspråkiga att relationen mellan svensk- och finskspråkiga försämrats, och dels upplever de svenskspråkiga att inställningen till andra språkgrupper har försämrats.

Svenskspråkiga vana att byta språk

Benägenheten att kräva service på modersmålet är större bland de finskspråkig, visar Språkbarometern. Av de som talar finska uppger tre fjärdedelar att de alltid eller oftast försöker få service på sitt eget språk. Bland svenskspråkiga är det färre än hälften som uppger att de kräver svensk service alltid eller ofta.

Fyra av fem svenskspråkiga uppger att de byter språk om de inte får betjäning på sitt modersmål. Endast en bråkdel av de svenskspråkiga uppger att de fortsätter använda sitt modersmål trots allt. Av de finskspråkiga uppger en tredjedel att de fortsätter använda sitt modersmål, oberoende av vilket språk myndigheten använder.

På det hela taget har de finskspråkiga blivit nöjdare med de språkliga tjänsterna och de svenskspråkiga mer missnöjda, om man jämför med läget för fyra år sedan.

Ros åt skattebyrån, ris åt VR

Språkbarometern utreder också hur kommuninvånarna ser på de språkliga tjänsterna vid olika statliga myndigheter och bolag. Mest nöjda är de svenskspråkiga med servicen vid Skatteverket, Folkpensionsanstalten och magistraten. Sämst betyg får VR.

Kännetecknande är att betyget för fler myndigheter, till exempel nödcentralen, räddningsverket och arbetsförmedlingen, sjunkit jämfört med tidigare undersökningar. De svenskspråkiga upplever också att de kommunala tjänstemännens förmåga att ge service på svenska har försämrats.

Överlag får de kommunala tjänsterna ett bättre betyg bland svenskspråkiga om man jämför med statliga tjänster. Bland finskspråkiga gäller det motsatta, det vill säga man upplever sig få bättre språkliga tjänster hos staten än hos kommunen.

Omfattande samarbetsprojekt

Språkbarometern mäter hur den språkliga servicen förverkligas i landets 33 tvåspråkiga kommuner. Barometern kartlägger hur de språkliga tjänsterna uppfattas av de kommuninvånare som hör till den lokala språkminoriteten.

Materialet består av en postenkät som skickats ut till 8893 slumpmässigt valda kommuninvånare. Det är institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi som gjort undersökningen i samarbete med Justitieministeriet, Finlands kommunförbund och Svenska kulturfonden.

Cirka 1,75 miljoner finländare bor i en tvåspråkig kommun. Av de svenskspråkiga bor 140 000 i en kommun med finska som majoritetsspråk, medan 44 000 finskspråkiga bor i en kommun med svenska som majoritetsspråk.

Resultaten kommer att användas som grund för beredningen av en berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen som regeringen ger till riksdagen våren 2017.