Språkklimatet bäst i Grankulla, sämst i Jakobstad - se läget i din kommun!

Resultat från årets Språkbarometer visar på stora skillnader i språkklimatet i landets tvåspråkiga kommuner. Mest nöjda med språkklimatet är de svenskspråkiga i Grankulla, medan de finskspråkiga i Jakobstad är missnöjda

Av de svenskspråkiga i Grankulla är nästan 90 procent nöjda med språkklimatet, visar Språkbarometern. Det här placerar Grankulla som klar etta i jämförelsen framför Hangö, Sibbo, Kaskö, Sjundeå, Lovisa och Vasa där omkring 60 procent de svenskspråkiga beskriver språkklimatet som gott.

Det goda resultatet i Grankulla överraskar inte stadens bildningsdirektör Heidi Backman.

- Till min glädje används båda språken i Grankulla, i stadshuset och i stan av invånarna. Vi har tvåspråkig verksamhet i medborgarinstitutet, i bibban får man betjäning på båda språken och ungdomshuset är tvåspråkigt. Vi ser till att vi alltid har personal som kan båda språken, säger Backman.

I kommuner med svensk majoritet är den finskspråkiga minoriteten mest nöjd i Larsmo, Korsnäs, Kronoby och Kimitoön. I dessa kommuner anser dryga 50 procent av de tillfrågade att språkklimatet är gott.

Hurdant är språkklimatet där du bor? Vår interaktiva grafik visar läget i din kommun!

Missnöje i Jakobstad, Lojo och Vanda

I kommuner med svenskpråkig majoritet är missnöjet bland finskspråkiga störst i Kristinestad och Jakobstad. Av de finskspråkiga i Kristinestad upplever en endast en tredjedel att språkklimatet är gott.

Ännu sämre är siffran i Jakobstad. Där är det endast en femtedel av de tillfrågade som betecknar språkklimatet som gott. Enligt forskardoktor Marina Lindell kan en varierande känsla av delaktighet vara en förklaring till de stora skillnaderna kommuner emellan.

- Vi vet att andelen svenskspråkiga varit relativt stabil i Grankulla över tid, och servicen fungerar på båda språken. I Jakobstad å sin sida känns det som att språkgrupperna lever väldigt åtskilda från varandra. Även om den finska minoriteten är relativt stor har de inte lyckats komma in i det svenskspråkiga majoritetssamhället, säger Lindell.

I kommuner med finskspråkig majoritet är missnöjet störst i Lojo och Vanda. Där är också de svenskspråkigas relativa andel av befolkningen litet. Endast en dryg fjärdedel av de tillfrågade i Lojo och Vanda anser att språkklimatet är gott.

Omfattande samarbetsprojekt

Språkbarometern mäter hur den språkliga servicen förverkligas i landets 33 tvåspråkiga kommuner. Barometern kartlägger hur de språkliga tjänsterna uppfattas av de kommuninvånare som hör till den lokala språkminoriteten.

Materialet består av en postenkät som skickats ut till 8893 slumpmässigt valda kommuninvånare. Det är institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi som gjort undersökningen i samarbete med Justitieministeriet, Finlands kommunförbund och Svenska kulturfonden.

Cirka 1,75 miljoner finländare bor i en tvåspråkig kommun. Av de svenskspråkiga bor 140 000 i en kommun med finska som majoritetsspråk, medan 44 000 finskspråkiga bor i en kommun med svenska som majoritetsspråk.

källor: Språkbarometern, Kommuntorget

Språkbarometern: Relationen mellan finsk- och svenskspråkiga försämrats

Speciellt finskspråkiga upplever att relationen blivit sämre