Basinkomstförsöket får stryk i remissrundan

Det planerade experimentet med basinkomst är behäftat med många problem. Också tidtabellen är ansträngd. Försöket ska genomföras från årsskiftet men många remissinstanser lyfter nu ett varningens finger.

Till dem som har stora dubier hör arbetsgivarcentralen EK, Löntagarnas forskningsinstitut, Sitra och Institutet för hälsa och välfärd THL. Gemensamt för dem är att de ser målgruppen för experimentet som alltför liten och snäv för att det ska ge relevant information som också kan generaliseras. Experimentet är också dåligt planerat.

- En helt nödvändig förutsättning för att få in tillförlitlig kunskap är att det finns en ordentligt uppgjord forskningsplan. Vad vi vet finns det ingen sådan, säger Institutet för hälsa och välfärd.

Spetsprojekt

Basinkomstexperimentet hör till regeringens spetsprojekt. Det uttalade målet är att testa hur arbetslösa kunde sporras att ta emot lågavlönade jobb och korttidsanställningar.

Försöket ska omfatta 2000 slumpmässigt utvalda arbetslösa i åldern 25-58 år som lyfter antingen grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd. Under det tvååriga experimentet får de 560 euro i månaden i skattefri basinkomst kompletterat med den överskridande delen av dagpenningen eller arbetsmarknadsstödet.

Den sporrande effekten består i att basinkomsten kvarstår även om den arbetslösa får ett jobb. Det här skiljer modellen från varianter där basinkomsten smälter bort via beskattningen efter hand som lönen stiger.

Eftersom olika sociala bidrag inte påverkas av basinkomsten betyder det att den sporrande effekten kan utebli.

Flitfällorna problematiska

Många ekonomiska experter sågade experimentet redan då det presenterades i våras. Nu har tiden för remissutlåtanden löpt ut. De flesta remissinstanser håller med den tidigare kritiken. Till exempel påpekar arbetsgivarnas EK att grundproblemet är att det inte handlar om ett ”äkta” basinkomstförsök, där tilläggsinkomsterna stegvis äter upp grundpotten. Då skulle också flitfällorna åtgärdas men så sker inte nu.

Löntagarnas forskningsinstitut är på samma linje som EK.

- Om en arbetslös får ett mycket högavlönat jobb betyder den här modellen att de disponibla inkomsterna ökar rejält, påpekar institutet.

Forskningsinstitutet ställer frågan om man inte borde gå in för en traditionell basinkomstmodell istället då den extra summan beskattas bort av höginkomsttagare. Alternativt kunde socialskyddet läggas om lite försiktigare samtidigt som låginkomsttagare skulle få en lite mer sporrande, det vill säga lägre beskattning.

Modellen blir så dyr att det är otänkbart att utvidga den till hela befolkningen.

Också flera fackförbund och Skattebetalarnas centralförbund är tveksamma. Skattebetalarna påtalar liksom EK att modellen tycks lämna flitfällorna intakt eftersom olika sociala bidrag inte påverkas av basinkomsten och det betyder att den sporrande effekten kan utebli.

Alltför dyrt

Sitras tankesmedja Tänk utarbetade tidigare en rad modeller för basinkomstexperimentet men det alternativ som regeringen har valt fanns inte bland dem. Sitra håller nu med de remissinstanser som säger att det blir svårt att generalisera resultaten.

- Om det ska vara möjligt att ens i teorin göra det borde basinkomstens ekonomiska effekter beaktas i beskattningen. Det bästa vore att beskatta bort basinkomsten för medel- och höginkomsttagarna.

Skattebetalarnas centralförbund och flera andra med dem påtalar också kostnaderna. Modellen blir så dyr att det är otänkbart att utvidga den till hela befolkningen.

Trots allt historiskt

Men regeringen får också beröm för att tänka progressivt utanför invanda mönster.

- Basinkomstförsöket kommer att bli en historisk del i utvecklingen av det finländska och internationella socialskyddet, säger Folkpensionsanstalten.

FPA tror att experimentet, trots alla frågetecken och dubier, ska ge värdefull information om hur arbetslösa påverkas av ekonomiska incitament. Det kan också utvidgas senare till andra grupper om man så vill och om det finns ekonomiska resurser.