Vi kan förbättra luften i våra hus

- Folk blir sjuka i sina hem och på sina arbetsplatser och det har skrivits och diskuterats mycket om det. Här kan vi förhoppningsvis också komma med vettiga lösningar, säger Magnus Stagnäs på konsultfirman Ramboll som tillsammans med byggtidningen Rakennuslehti stod som arrangör för det seminarium om hushälsa som i veckan arrangerades på Finlandiahuset i Helsingfors.

Det är en sal full med bland annat fastighetsägare, forskare, konsulter och studerande som intresserat hör om gamla och nya rön kring bland annat inomhusluft.

Tidningen Rakennuslehti fyller i år 50 år och redaktionschef Seppo Mölsä har kommit för att berätta om den översikt av byggnadsfel i de finländska husen som tidningen med anledning av sitt jubileum har låtit göra: Näin Suomi homehtui.

- Allt började egentligen med oljekrisen 1973, konstaterar Seppo.

Då uppmanades finländarna att spara på oljan genom att täta bort draget ur sina hus.

Men husen var inte byggda för att vara lufttäta, tvärtom behövdes den lilla vindpusten mellan golvplankorna och fönsterkarmarna för att den fukt som fanns i huset skulle hitta ut.

Nya tänkesätt till exempel med att lägga plastmattor på trägolven eller till och med gjuta ett betonggolv ovanpå och samtidigt stänga vädringsluckorna under huset ledde till att husen inte längre fungerade som de skulle. Och då husen nu samlade fukt så var följden i vissa fall så småningom mögel.

Till dethär kom ännu trenden att installera bastur och duschrum i de gamla husen och obefintliga fuktspärrar och läckande rör gjorde inte saken bättre. I slutet av 1970-talet uppstod fenomenet golvsvamp.

Under 70-90-talen följde en mängd olika byggproblem: spånskivor som inomhus frigjorde formaldehyd, tegelväggar som släppte igenom vatten, diverse material som reagerade med varandra, delvis påverkade av försnabbade byggprocesser som inte tillät materialen att torka tillräckligt länge.

Blött spartalko i skolorna

Extra sorgligt är det att fundera över landets skolor som uppenbarligen tog skada av felriktad spariver i början av 1990-talet.

För att dra ner på kostnaderna, drog man också ner på ventilationen eller stängde helt av den under veckosluten. Det gjorde att skolorna inte torkade utan tvärtom hölls fuktiga. Pågår sådant länge kan det så småningom utvecklas mögel. Situationen förvärrades dessutom av att många nödvändiga renoveringar sköts upp på grund av samma spartänkande.

- Än idag finns det skolor som minskar på ventilationen till veckoslutet, även om man lite lärt sig av 1990-talet och inte längre stänger den helt, konstaterar Seppo Mölsä.

Den ljusnande framtid är vår

Men vi kan lära oss av våra misstag. Mauno Sievänen som är vd för Finlands universitetsfastigheter konstaterar att företaget har många lyckade renoveringar bakom sig.

För några år sen hade sju procent av företagets förfogade fastighetsyta på över en miljon kvadratmeter problem med dålig inomhusluft.

- Idag är det talet nere vid en procent, säger Sievänen.

Respektera byggnaden

Men det gäller att ta hänsyn till byggnaden och vad den behöver.

- Behöver den grundrenoveras så ska det göras, påpekar Sievänen.

Man måste också ta hänsyn till att en byggnad kanske har kommit till slutet av sin livscykel.

- Problemfastigheter blir det i många fall billigare att riva och istället bygga nytt, säger Sievänen.

Lugnt och sakligt

Han rekommenderar fastighetsägare att vara samlade om de har fuktproblem i sina byggnader.

- Tag kontakt med sakkunniga och gå metodiskt till väga.

Sievänen är positiv när det gäller det nuvarande och framtida byggandet.

- Vi har just nu det största kunnandet i byggnadsfysik någonsin under Finlands hela historia.

Nya utmaningar

Inom några år ska Finland uppfylla nya EU-direktiv gällande husbyggen.
Det kommer att betyda att vi trots vårt kyliga klimat knappt får värma nya hus alls. Istället ska de isoleras så hårt att ingen värme slinker ut.

Det här ställer stora krav på den teknik som ska uppehålla husfunktionerna, bland annat den maskindrivna ventilationen.

Och det kommer också att kräva ett nytt tänkesätt hos de som bor i den nya sortens hus. Den viktiga isoleringen får inte demoleras av till exempel felslagna tavlor och ventilationen får inte stängas av under semestern, förklarar Seppo Mölsä på Rakennuslehti och hänvisar till olika experter på området.

Seppo tror att vi gör bäst att gå försiktigt fram.

- Direktiven kanske lättare kan uppfyllas i mellaneuropa. Men vi i vårt kalla klimat borde vara lite försiktiga så vi inte gör liknande misstag som på 1970-talet och riskerar människors hälsa ifall den här byggnadstekniken inte passar oss, säger Seppo Mölsä.

Att leva med fuktproblem och mögelskador - här är era erfarenheter

Det finns många historier om hur mögelskador påverkar livet.