Tidskriftsrally till Norge och tillbaka - så undviker tidningshusen skatt

Tidningen kan ha rest tusentals kilometer innan den hamnar i prenumerantens postlåda. Bakom långtradarrallyt till och från Norge ligger ett omfattande och noggrant planerat system som förlagsbranschen använder sig av för att undvika mervärdesskatt.

Finländarna har länge varit flitiga tidningsläsare - men under de senaste åren har tidningsbranschen fått kämpa hårt för att hålla kvar sina prenumeranter.

Läsarna har gått över till bloggar och annat gratismaterial på webben. Tidnings- och tidskriftsupplagorna sjunker och reklamintäkterna rasar.

Läget förvärrades betydligt då Jyrki Katainens regering 2011 beslöt att alla tidningar påläggs en skatt. Statsmakten bestraffade branschen exakt vid den tidpunkt då tidningarna skulle ha behövt sina pengar för att satsa på digitalisering av innehållet i tidningarna.

Det blev emellertid mycket snabbt klart för förläggarna att det går att kringgå skatten. Om tidningarna levereras till prenumeranterna via EU:s skattegräns uppbärs ingen skatt.

Skattetrixandet började med leverans via Åland

Stora förlag - som Otava, A-lehdet och Sanoma - gick in för att leverera tidskrifter via Åland för att undvika mervärdesskatt. Nätbutiker använder sig för övrigt av samma metod.

Förläggarna erkänner att transporterna till Norge helt ingår i rutinerna.

A-lehdet motiverar systemet med att utländska förlag har kunnat skicka tidningar utanför EU.s skattegräns - och därmed undvika att betala skatt.

- Ett finländskt företag måste ha samma utgångsläge som ett utländskt. Vårt ansvar som arbetsgivare är att trygga finländarnas arbetsplatser, säger Juha Blomster, vd för A-lehdet. Han säger att han fortfarande kan se sig själv i spegeln och att han skulle fatta samma beslut på nytt.

I början av 2015 ändrades dock mervärdesskatten så att tobaksvaror, alkohol och tidskrifter inte kunde skickas skattefritt från Åland. Avsikten var att skatteintäkterna skulle flyta in till staten som förr.

Men - så gick det inte.

Då skatten infördes inbringade den 30 miljoner euro. Då omvägen via Åland användes som flitigast sjönk intäkten till 3 miljoner. I fjol inbringade skatten 15 miljoner euro - vilket är långt från de intäkter som regeringen hade räknat med.

Ändrad beskattning förde med sig ett annat problem: Man kan undvika skatt

Vart försvann miljonerna?

Tullens statistik pekar på ett intressant faktum: I fjol levererades det månatligen tidskrifter från Finland till Norge till ett värde av miljontals euro. Exporten har varit livlig också i år.

I de flesta finländska tidningshus hittar man försändelser med destinationen Norge.

Yle följde med en transport som gällde tidskrifter från A-lehdet och Sanoma. Starten gick från tryckerier i Vasa och Joensuu.

Långtradarrallyt ser ut att sysselsätta människor i många olika länder; chauffören är rumänsk och transportbolagets bil är registrerad i Slovakien.

I Norge måste produkten ges ett mervärde - till exempel få adress, packas och sorteras

Sträckan från Joensuu till Norge är 1 500 kilometer lång. Yle åker inte med hela vägen. Beteckningarna på lasten och övriga källor visar vart långtradaren är på väg.

Den typiska rutten går från Åbo till Stockholm och därifrån längs väg A18 till ett norskt företag nära den svenska gränsen. Också finländska tidningar som har tryckts i Estland transporteras till samma ställe.

Det lokala företaget Lundeby & Co. Bokbinderi spelar en stor roll i samband med det finländska skattetrixandet. Enligt finländsk lagstiftning måste det i Norge förekomma någon form av verksamhet som ger mervärde - man kan till exempel förse tidningar med adresser. Det är tullen som slagit fast ramarna. Om långtradarna skulle åka till Norge enbart för att genast vända tillbaka skulle verksamheten kunna tolkas som skattesmitning.

I Lundeby får tidningarna adresser och sveps in i plastfolie. De ordnas i knippen för utdelning och efter det skickas de tillbaka över skattegränsen till Finland.

Det här är en lösning som är i omfattande bruk i hela branschen. Och den är laglig.

Pia Kalsta, vd för Sanoma Media Finland

Skattemyndigheterna ser inte med blida ögon på verksamheten

Skattemyndigheterna - och framför allt den enhet som fokuserar på skattebedrägeri - har följt med långtradarrallyt.

- Vi lade märke till det här fenomenet för två, tre år sedan. Vi kommer att ingripa i enskilda fall och vidta sådana åtgärder som vi anser ändamålsenliga, säger överinspektören för enheten.

- Lagen tillåter i nuläget ett fullständigt konstgjort arrangemang som gör att man kan undvika skatt.

"Vi försökte säga att staten inte skulle vinna på att införa mervärdesskatten"

Otava och Alma använder sig inte för tillfället av leveranser via Norge.

Av de prenumerationer som sköts av A-lehdet körs hälften ut via Norgerutten.

Sanomas tidskrifter körs av och an till Norge med undantag för Rakennuslehti och Me Naiset.

Förlagscheferna anser att grundorsaken till det här problemet är regeringsbeslutet om mervärdesskatt, och att långtradarrallyt aldrig skulle ha inletts utan denna skatt.

På frågan om förlagen hade försökt informera politikerna om att införandet av mervärdesskatt skulle bli ödesdigert svarar Juha Blomster, vd för A-lehdet så här:

- Javisst gjorde vi försök på alla nivåer att förklara att ett dylikt skattebeslut inte var klokt och att det skulle skada verksamheten. Vi sade också hela tiden att staten inte vinner på det eftersom det i längden leder till radikalt minskade volymer och ökad arbetslöshet.

Ingriper EU?

Det är möjligt att EU ingriper i arrangemanget, och att läget därmed ändras.

EU-kommissionen väntas redan i höst föreslå att varor i klass med tidningar påförs skatt. Om detta sker, kommer transporten av tidningar till Norge eller andra länder bakom dagens skattegräns inte längre att medföra en skattefördel.

I väntan på skattemyndigheternas och EU:s följande drag fortsätter långtradarrallyt.

"Det här är inte vettigt"

Tidningar reser tusentals kilometer och skatteintäkterna ligger långt ifrån de summor man hade tänkt sig. Upplagorna minskar och tidningshusen säger upp personal.

Ingen av de personer som Yle har intervjuat ser något gott i den nuvarande situationen.

Förlagscheferna har idéer om hur man kunde korrigera läget i en bättre riktning.

Juha Blomster föreslår att mervärdesskatten kunde vara den samma som i Sverige - det vill säga fem procent. På så sätt kunde man undvika långtradarrallyt och sköta alla leveranser innanför Finlands gränser.

Ännu viktigare vore ändå att tidningshusen fick hjälp i digitaliseringsprocessen. Cheferna vid Otava, Sanoma, Alma Talent och A-lehdet är eniga om att det vore en stor avlastning för tidningshusen om skatten på digitala prenumerationer sänktes. Skatten är nu 24 procent.

(Ursprungsmaterial: Yle Uutiset / Tuomas Kerkkänen)