Tuffa krav får många att välja Sverige - "Inträdesprovet till medi diskuteras nog"

För allt fler unga är inträdesprovet för krävande när det gäller att komma in till läkarutbildningen. Valet att studera i Sverige blir populärare och vid den svenska studielinjen i medicin vid Helsingfors universitet är man medveten om trenden.

- Att siffran är så där stor - en ökning från 19 till 206 finländska medicinestuderande är ändå överraskande, säger professor Tom Pettersson.

Han är ändå glad över sifffran eftersom det bådar gott med tanke på tvåspråkiga läkare i framtiden och det är en välkommen utveckling. Orolig är han inte.

- Vi känner inte till hur språken fördelas bland dem som söker sig till Sverige, hur många som har svenska och hur många som har finska som modersmål. Har man finska som modersmål blir man ju genuint tvåspråkig under studiernas gång i Sverige, säger Pettersson.

Inte orsak till någon större oro.

Professor Tom Pettersson.

Märker man av ökningen av sökande till läkarutbildningarna i Sverige i antalet sökande till den svenska läkarutbildningen i Finland?

- Det var många fler som sökte till de medicinska utbildningarna överlag i år i Finland. Antalet sökande till den svenska utbildningen ökade inte i samma utsträckning, kommenterar Pettersson.

Det har också hittills varit möjligt att fylla den svenska kvoten av medicinestuderande så därför finns det enligt honom inte någon orsak till större oro.

Men finländarna som studerar medicin i Sverige har ökat med nästan tusen procent?

- Det låter oerhört, medger Pettersson.

- Till saken hör att det är svårt att komma in till de medicinska fakulteterna i Finland, kraven är mycket höga. Därför väljer kanske många att söka sig till Sverige, eftersom man inte behöver genomgå ett urvalsprov utan kommer in på basis av avgångsbetyget från gymnasiet.

Tydlig tendens att frångå urvalsprov.

Professor Tom Pettersson.

Överväger ni att omvärdera praxis i Finland - gymnasiebetyg versus urvalsprov?

- Det finns en tydlig tendens också i Finland att frångå urvalsprovet. Tillsvidare har man ändå inte seriöst funderat över det. Det är någonting som diskuteras kontinuerligt.

Vad får den här utflyttningstrenden för följder för Finland och läkarutbildningen överlag?

- Här bör vi mycket snabbt bilda oss en uppfattning om hur många som kommer tillbaka till Finland eller hur många som kan tänkas göra det. Det kan hända att det är det stora flertalet.

- När man studerar i sex år hinner rätt mycket hända. Man hinner skaffa sig familj eller hinner bosätta sig på en ort och det är inte sagt att man kommer tillbaka.

Hur stort är behovet av svenskspråkiga läkare i Finland?

- Behovet av läkare är stort, vi har ökat antalet antagna till de medicinska fakteterna och vi har till och med diskuterat att minska antalet antagna för det kan hända att det uppstår ett överutbud.

- Att få fler svenskspråkiga läkare kan vi bara vara tacksamma över. Att sörja för att de svenskspråkiga läkarna och patienterna möts har varit en strävan vi inte alltid har kunnat uppnå, medger han.

Det här är en stor nyhet.

Professor Tom Pettersson.

Du ska träffa lärarna vid den svenska studielinjen vid HU - vilket är ditt budskap till dem?

- Mitt budskap till dem är att siffrorna är en stor nyhet som vi ska diskutera noga och fundera över konsekvenserna.

- Det är tydligt att siffrorna är stigande och det finns ingen anledning att tro att tendensen ska minska. Sverige är säkert attraktivt och många väljer att studera medicin också i Estland.

Vilken är sannolikheten att de som studerat medicin i Sverige kommer tillbaka?

- Min uppskattning är att drygt hälften kommer tillbaka. Jag har svårt att tro på 90 procent men om jag säger 60-70 procent så tror jag att jag träffar rätt.

Föranleder de här siffrorna några åtgärder från er sida?

- Nu ska vi etablera mera kontakt med den förening som samordnar finländska medicinestuderande i Sverige. Vi måste diskutera och få mera information via dem.

- Där vet man vad som borde göras. Det gäller att etablera och aktivera den kontakten, summerar professor Tom Pettersson.

Den svenska linjen i medicin hade i år 288 sökande, 238 av dem var förstahandssökande. Av dem antogs 36 studenter.