Den nya läroplanen uppmuntrar till uteundervisning

Johanna Sundberg och Emilia Nordling har i ett års tid experimenterat och testat på nya inlärningsmetoder som passar den nya läroplanen. Lektionen i omgivningslära får gärna ske utomhus.

- Vi har jobbat och tänkt så det knakar, säger de två lärarna som tillsammans har skrivit ett nytt läromedel i ämnet omgivningslära.

Den nya boken är skriven utgående från den nya läroplanen och i den försöker man ge idéer och uppmuntra lärarna till tvärvetenskap och nytänk kring hur man kan tillämpa till exempel uteundervisning i skolan.

Då Sundberg blev utexaminerad lärare för över 30 år sedan sade man att världen förändras men att skolan består.

- Vilken fruktansvärd tanke! säger Sundberg. Att läraren skulle stå vid katedern och mässa och att barnen skulle sitta stilla i klassen i raka led och pränta i sig kunskap.

Sinnena ska vara involverade

I dag vet man att alla barn inte lär sig på det viset. Det finns så många olika sätt att lära sig på.

Undervisningen måste vara mer flexibel och varierande. Hjärnforskning visar att barn lär sig mycket bättre om alla sinnen är involverade, förklarar Johanna Sundberg.

I dag är det klass 2 A i Karamalmens skola som ska ut och se på hösten.

Bredvid skolan finns en öde tomt som utgör en perfekt plats för naturobservationer. Hit går barnen ofta med sin lärare Johanna. I dag är också Emilia Nordling med. Hon delar ut små filmburkar till barnen.

- I dag ska vi samla på höstdofter, förklarar hon.

Ivrigt börjar barnen gå runt. De stuvar in mossa, svampbitar, mull och olika växtdelar i burkarna för att få den rätta höstdoften.

Det är viktigt att väcka de olika sinnena hos barnen. Det är en av utgångspunkterna i den nya läroplanen. Det barnen själva upplevt, det minns de, säger Sundberg.

Fenomenbaserad undervisning

Johanna Sundberg och Emilia Nordling ger fler exempel på hur man kan tänka fenomenbaserat i undervisningen.

Efter utevistelsen kan läraren sedan ta tag i det barnen varit med om och belysa det ur många olika synvinklar. Man kan skriva om de växter man hittat, mäta de olika växtdelarna, måla bilder i konstämnena, dokumentera och dramatisera.

Också aspekten på hållbar utveckling och hållbar framtid finns med väldigt starkt i boken och förstås, lusten att få uppleva natur, förklarar Sundberg.

Som på ett cocktailparty

Nu har barnen samlat in sina dofter på burk och det börjar bli dags att avrunda dagens utelektion. Före det hinner de öva en annan färdighet, nämligen social kompetens. Också det ett viktigt tema i den nya läroplanen.

Barnen går omkring på den öde tomten och sniffar på varandras burkar och utbyter artighetsfraser, så som man gör på ett riktigt cocktailparty!

Det är roligt att se hur de olika barnen beter sig under övningen. Här syns alla cocktailpartyts individer. De introverta sitter och samlar fyrklövrar medan den sociala springer omkring och minglar.

- Som lärare måste man acceptera ett visst kaos, skrattar Sundberg. Alla gör inte precis som man tänkt sig och då ligger utmaningen i att alla ska få ut någonting av utevistelsen och övningen.

Allt ska inte vara lek och tjohej

Fritjof Sahlström som är professor i tillämpad pedagogik vid Åbo Akademi anser att den nya läroplanen är mycket välkommen. Han tycker det är spännande att saker är på gång och att undervisningen uppdateras såpass radikalt som den gör just nu.

- Det är en svår koppling att försöka göra skolkunskap av den föränderliga och komplexa värld barnen lever i, säger Sahlström.

Vi behöver absolut nya sätt att jobba på för att barnen ska komma ut ur klassrummen där de fortfarande i stor utsträckning sitter passivt och lyssnar på läraren, menar han.

Det är viktigt att väcka lusten och det gör man lätt genom skogsutflykter. Utmaningen ligger i att barnen faktiskt också ska lära sig någonting och inte bara uppleva. De ska lära sig om hållbarhet och kretslopp och sådant som är viktigt att förstå.

Hur man sedan kopplar ihop lusten med kunskap det är det som är utmaningen, förklarar Sahlström.

Johanna Sundberg håller med i Fritjofs Sahlströms tankegångar. Det är pedagogens uppgift att lägga upp sina lektioner så att det finns alla möjliga element i dem.

Det måste också ingå moment där man kontrollerar kunskapen hos barnen. Allt ska inte vara lek och tjohej.

Krävs kreativitet av pedagogen

På naturskolan jobbar man mycket med olika spel och lekar.

Då kan det finnas spel där man lär sig namnen på växter och djur eller där man via lek lär sig hur fotosyntesen eller vattnets kretslopp fungerar.

Det kan utifrån se ut som om barnen bara har varit ute och lekt, men för många elever är det sedan lättare att komma ihåg hur kretsloppet fungerade efter att de själva fått prova på det genom lek.

- För att inte tala om alla experiment man kan visa för barnen! utropar Sundberg. I hennes klassrum finns mängder av rekvisita för att pedagogiskt förevisa komplexa saker för barnen. Det är i stor utsträckning pedagogen själv som fixar fram och tillverkar sitt egna undervisningsmaterial och Johanna verkar helt klart tillhöra den kreativare sorten.

Vi har sjungit om vattnets kretslopp och jag har byggt upp en modell där jag kokat vatten som sedan regnar ner när jag kylt ner det med ispåsar.

Det är ju ett mycket mycket bättre sätt att lära sig på än att man har en bok där man i läxa har att återge vad som står i boken. Upplevelsen man får via experiment och laborationer den minns man.

Multikulturell kompetens

Det häftigaste med den nya läroplanen är ändå mångfaldstänket, anser Fritjof Sahström. Bland de sju olika kompetensområdena som det är tänkt att barnen ska utveckla finns en kompetens som handlar om multikulturell och kommunikativ kompetens.

I vårt samhälle speglas inte riktigt den här multikulturella tanken. Att nu skolan tar upp det här kompetensområdet tycker Sahlström är en mycket bra sak.

Vi är alla i någon mening flerspråkiga och vi representerar alla i någon mening olikhet.

I tidigare läroplaner har skolans uppgift varit att lära ut acceptans och tolerans. Den tanken är bra i och för sig, men med den tanken utgår man från ett vi- och nitänkande.

I den nya läroplanen går man ett steg vidare. Nu talar man om att att vi alla är en del av mångfalden.

Det är inte längre den vita finländaren som är förebilden och så kommer de annorlunda människorna hit som vi ska tolerera.

- Enligt den nya läroplanen är skolans uppgift att lära barnen leva och förstå en värld som är mångfaldig och det tycker jag att är himla fint, säger Sahlström.

Komplement till hemmet

Sahlström påpekar att vi inte ska se på skolan som en förlängning av familjen.

I skolan ska barnen ha möjligheter att komma i kontakt med helt andra värderingar än dem som råder hemma.

I ett samhälle där det finns många som inte är mångfaldsorienterade och som inte uppskattar olikhet, är skolans roll ännu viktigare, menar Fritjof Sahlström.