Hälsa från bikupan
Bin förser oss med så mycket mer än honung. Bikupan är ett veritabelt apotek där vi kan hämta råvaror till hälsa, hudvård och kosttillskott.
Honung
Honung består av nektar från blommor och bladskaft, och sekret från bladlöss som sugit växtsaft från olika träd (det brukar kallas skogshonung). Bina hämtar in nektarn och omvandlar den till honung. Honungen är binas kolhydratkälla, både under sommaren och vintern.
Om honungen naturligt innehåller mer fruktsocker än druvsocker förblir den flytande en längre tid än om den innehåller mest druvsocker. Lindblomshonung kan till exempel hålla sig flytande upp till ett år medan rapshonung blir fast väldigt fort.
Honung har använts inom folkmedicinen i hela världen, för att kurera förkylningar, hosta och tarmproblem, och för att behandla sår och brännskador. Honung är bakteriedödande och har också effekt på en del svampar. Numera använder man honungsomslag inom vården på svårläkta sår, liggsår och brännskador.
Den bakteriedödande effekten beror dels på att honungen innehåller så mycket socker att bakterier och svampar inte kan överleva i en honungsmiljö, dels på att honungens surhetsgrad gör att bakterier inte trivs. Honung innehåller också väteperoxid som är bakteriedödande och enzymer som gynnar läkningsprocessen genom att bidra till nybildning av vävnad.
På huden är honung mjukgörande och den hjälper till att binda fukt i hud och hår. Därför kan en enkel honungsinpackning vara ett bra alternativ till en hårinpackning eller hudkräm.
Just nu pågår intressant forskning på Lunds universitet. Forskare där har upptäckt 13 olika arter mjölksyrebakterier i binas honungsmage, och dessa bakterier kan komma att fungera som ett alternativ till antibiotika inom vården, till exempel vid behandling av sår.
Tyvärr finns inte mjölksyrebakterierna kvar i honungen någon längre tid efter att honungen skördats, men mjölksyrebakterierna lämnar efter sig en del substanser som kan bidra till honungens läkande verkan i varierande grad. Nu jobbar forskarna på att ta fram läkemedel baserade på binas mjölksyrebakterier.
Bivax
Bivax använder bina för att bygga celler i bisamhället där drottningen kan lägga sina ägg och där bina förvarar honung och pollen. Bina producerar bivaxet i körtlar som sitter på undersidan av bakkroppen.
De vanligaste användningsområdena för bivax i kosmetiska sammanhang är som konsistensgivare i salvor, crèmer, cerat, hårvax och läppstift. Bivax tas inte upp av huden, men det har fina terapeutiska egenskaper.
Vaxet skyddar, lugnar och läker, och håller huden mjuk och smidig. Den som lider av torr hud, hudsprickor och förhårdnader kan med fördel använda en bivaxsalva. En sådan salva är också bra till att läka sår och eksem, eller bara skydda huden när man är ute och fiskar eller åker skidor på vintern.
Bivax finns i två varianter: gult och vitt. Det vita vaxet tillverkas av gult vax som bleks, antingen i solen eller med väteperoxid. Vissa personer får hudreaktioner av det gula vaxet och kan då testa det vita istället.
Bivax kan man köpa av biodlaren eller i hobbybutiker.
Propolis
Propolis består av vaxer och hartser som bina samlar in från löv- och barrträdens knoppar. Träden använder hartserna för att skydda knopparna från skadegörare, och bina använder propolis på samma sätt.
Bina tätar springor i bikupan med propolis och drar en hinna av det över hela insidan av kupan för att skydda den. Om någon större skadegörare, som en mus, har tagit sig in i kupan och dött där kan bina mumifiera musen med ett tjockt lager propolis så att den inte ruttnar och sprider sjukdomar.
Propolis skyddar bisamhället från bakterier, virus och svampar och fungerar på samma sätt för människor. Vi kan använda propolis till sårvård eller tugga det mot halsont. Det bästa är att göra en propolistinktur och använda den till sår eller ta några droppar i ett glas vatten mot förkylning.
Propolis kan man köpa i rå form från biodlare och som tinktur eller tabletter i hälsokostaffären.
Pollen
Honungsbin samlar in olika sorters pollen till mat åt bisamhället. När arbetsbina rör sig inne i en blomma fastnar pollen i biets päls. Bina kammar ihop pollenmjölet med sina ben och blandar det med nektar till små klumpar som de placerar i pollenkorgarna på bakbenen.
Beroende på vilka blommor bina har besökt kan pollenet variera i färg från vitt, gult, rött till grönt, blått och svart. Bina lägger pollenklumparna i celler inne bikupan och klickar över lite nektar. Då startar en mjölksyrejäsning av pollenet som gör att det fermenterar och blir väldigt hållbart. Fermenteringen gör också näringsämnena i pollenet mer tillgängliga för bina. Mjölksyrejäst pollen kallas för bibröd.
Pollen är rikt på protein, vitaminer, mineraler, flavonoider och karotenoider. Det är därför värdefullt som kosttillskott. Pollen har också dokumenterad verkan på prostatabesvär.
Även pollenallergiker kan ha glädje av bipollen. För att förbereda kroppen inför pollensäsongen börjar man äta av pollenet redan under midvintern. Då tar man en liten, liten smula varje dag och ökar dosen successivt till en tesked per dag. På så sätt vänjer man kroppen gradvis vid pollen och behöver inte få lika stark reaktion när pollensäsongen startar.
Lokalproducerat pollen är bäst eftersom det innehåller pollensorter som finns i just ens eget närområde. Honung innehåller också pollen, så det är bra av den anledningen också att välja en lokalproducerad honung. Men det är viktigt att vara uppmärksam på kroppens reaktioner. Får man allergiska reaktioner av att äta pollen är det bäst att låta bli.
I hudvårdsprodukter verkar pollen regenererande och stärkande på huden. Bipollen kan man köpa från biodlaren eller i hälsokostaffären.