Mycket mer än Konvalescenten och självporträtt på Puolalabacken

På fredag öppnas utställningen Helene Schjerfbeck i Åbo konstmuseum. Museets egna Schjerfbecksamling hör till landets främsta, dessutom har tiotals verk lånats från andra håll får att åstadkomma en unik utställning med en av de mest betydande modernisterna inom den västerländska konsten.

Helene Schjerfbeck, som levde mellan 1862 och 1946, räknades redan under sin livstid till de främsta bland vårt lands konstnärer, och utställningen presenterar verk från nästan hela hennes 70-åriga karriär.

Utställningen visar hur ungdomsårens formspråk, som var bundet vid realismen, gradvis gav vika för ett mer förenklat uttryckssätt som betonade det själsliga.

Enligt Åbo konstmuseums meddelande är det personporträtten, Schjerfbecks paradgren, som står i centrum för utställningen. Utställningen presenterar också konstnärens tidiga historiemotiv, en genre där Schjerfbeck var unik i Finland på sin tid, eftersom det högt värderade historiemåleriet av tradition setts som en manlig konstart.

Utställningen består av nittio verk från tjugo olika konstsamlingar i Finland och Sverige. Bland verken som ställs ut finns bland annat ungdomsarbetena Konvalescenten och Begravning i Port-Aven, samt över tio självporträtt från tiden 1878–1945.

Kurator Christian Hoffmann berättar att utställningen planerats i ett och ett halvt år.

- Vi har aldrig tidigare haft en så omfattande utställning med Helene Schjerfbecks verk, som spänner över hela hennes produktion.

Schjerfbeck är en känd konstnär också utanför Finland, berättar Hoffmann. Hon blev erkänd i Sverige redan i början av 1900-talet, och senare också känd ute i Europa. I fjol ställdes Schjerfbecks verk ut på Louis Vuitton-museet i Paris under en stor utställning med modernister tillsammans med namn som Picasso och Munch.

Schjerfbeck var en av de tidiga kvinnliga konstnärerna Finland. I hennes generation fanns nog många andra kvinnliga konstnärer, men få som kunde ägna sig åt konstnärskapet på heltid, berättar Hoffmann.

Även om Schjerfbeck var en erkänd konstnär redan under sin livstid gjorde man stor skillnad på manliga och kvinnliga konstnärer, vilket också blev tydligt i konstverkens prissättning.

- Priserna för hennes verk var helt oskäligt låg, jämfört med manliga konstnärskolleger. Köpte man en tavla i början av 1900-talet kunde Schjerfbecks tavlor kosta 200 mark medan en Järnefelt kunde kosta 2000. Skillnaden var tiofaldig.

En del av Schjerfbecks motiv, till exempel byktorken, skiljer sig också från de motiv hennes samtida kolleger valt att avbilda.

- Motiven var så pass anspråkslösa att ingen manlig konstnär skulle ha avbildat dem. De skulle inte ha förstått varför, men Schjerfbeck har fångat vardagen, säger Hoffman.