Halvårsrapport dyster läsning i Korsholm

Det är en nedåtgående spiral som är svår att bryta. För liten andel av kommunens invånare är i arbetsför ålder och alltför få flyttar in.

Resultatet är en krympande skattebas: Där kommunen tidigare kunde räkna med en ökning i skatteintäkterna på flera procent per år kan man inte det längre. Den långvariga nationalekonomiska svackan hjälper inte upp läget, konstaterar Korsholms kommundirektör Rurik Ahlberg.

- En kommun som Korsholm så får ju största delen av sina inkomster från just kommunalskatten, och det påverkar oss i ganska hög grad när det är dåliga tider och befolkningsstrukturen ser ut som den gör, säger Ahlberg.

I år ser kommunens underskott ut att landa i storleksklassen 1,4 miljoner. Årets underskott blir det sjätte på raken. I den kommunala kassan i Korsholm fanns en gång ett ackumulerat överskott 11 miljoner euro, av det finns omkring 1,1 miljon kvar.

- Det har varit flera tunga år och visst är det tufft nu också, säger Ahlberg.

Ingen kriskommun

Samtidigt tillägger Rurik Ahlberg att innevarande år inte alls är något katastrofår. Korsholm är ingen kriskommun.

- Om allting klaffar så kan både det här året och även nästa år faktiskt gå ganska bra.

Ni har sagt att målet är att ha kommunens ekonomi i balans senast i slutet av nästa år, kommer det att lyckas?

- Det är många frågetecken där i synnerhet vad gäller statsandelarna. Men enligt de preliminära siffror vi har för nästa år så ser det rätt bra ut på den fronten - äntligen. Vi har ju förlorat stora summor i statsandelsreformerna de senaste åren och det har varit tufft.

Ökad skuldsättning

Samtidigt har skuldsättningen i Korsholm ökat med 3,8 miljoner euro under årets första sex månader.

Ekvationen mynnar ut i en enkel slutsats. Korsholm kommer även fortsättningsvis att tvingas hålla sig till den tuffa, sparsamma linjen: De olika sektorerna ska klara sig till en mager budget. Men ytterligare samarbetsförhandlingar ska det inte bli.

- Nej, det ska inte behöva bli fler omgångar av den varan nu, säger Ahlberg.

Rurik Ahlberg tror mer på att öka inflyttningen och behålla den österbottniska positiva andan som han trots allt anser präglar den egna kommunen och regionen.

År 2015 var inflyttningen till Korsholm ynka 15 personer. I år ser den ut att landa på en betydligt bättre siffra, kring 150. Nu har man satsat på att erbjuda fler tomter för egnahem och likaledes finns nu ett större utbud av tomter till företag.

- Vi har flera detaljplaneområden på kommande så jag tror starkt på att vi kommer att växa under de närmaste åren, säger Ahlberg.

Hur mycket påverkas ni av den rätt inflammerade debatten kring skolnätet i kommunen?

- Det är svårt att bedöma om det påverkar oss eller inte, om man tittar enbart på invånarsiffrorna så tycks det inte påverka.

Osäker framtid

Rurik Ahlberg vill uppmana korsholmarna att hålla fast vid den framtidstro som hittills präglat nejden. Att man växer är det centrala, även om det också ställer höga krav.

- När man jämför kommuner i Österbotten så är det ju en sådan enorm skillnad på i investeringskraven. Tillsammans med Vasa och Laihela så kommer vi att höra till dem som ska investera massor i skolor, daghem, vårdavdelningar och vägar. Så vi har en betydligt tyngre kostnadsbild och det betyder att det blir mycket tunga och krävande år också längre fram.

Vilka tror du blir de tuffaste åren?

- Det är svårt att sia om den saken alls just nu. Det avgörande är hur mycket pengar vi kommer att ha efter 2019 och landskapreformen. Det kan gå precis hur som helst i inkomstfördelningen efter reformen, om den genomförs.

Tusendollarsfrågan är enligt Rurik Ahlberg om man kommer att gå in för något slags utjämningssystem i landet så att kommuner som har det relativt gott ställt får betala för svagare kommuner i öster och norr.

- En sådan ekvation kan ge ett hurudant resultat som helst.