Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Rysk gas ger jobb i Hangö men rör om i Europa

Från 2016
Uppdaterad 19.04.2017 10:44.
Rik Nugteren, MInna Sundelin, Anders Ahlvik, Simon Bonnell och Tore Granskog.
Bildtext Hangö hamn blir en av de centrala punkterna för projektet Nord Stream och företaget Wasco.
Bild: Yle/Tove Virta

Hangö ska få många nya jobb och jublar. Europa ska få säkrare gaslevereranser. Men debatten går het eftersom Ryssland kan få ett större inflytande över Europas energi. Allt det här tack vare gasrörsprojektet Nord Stream 2.

30 000 rör ska skeppas ut via Hangö hamn då det stora gasledningsprojektet Nord Stream 2 kör igång för Hangös del nästa sommar.

Det handlar om den nya gasledningen som ska föra naturgas från Ryssland till Tyskland och som ska läggas ned på havsbottnen bredvid den befintliga gasledningen Nord Stream.

Nord Stream 2

I Finland har Kotka och Hangö har centrala roller i bygget av gasledningen. Men sammanlagt är fem länder involverade för att bygga ledningen.

Då röret är färdigt ska gasen levereras till hela Europa. Det ska leverera en årlig mängd gas till Europa som motsvarar 29 kärnkraftverk.

Stor betydelse för Hangö och hamnen

I Kotka och i Mukran i Tyskland finns fabriker som beklär rören med en skyddande yta.

I Hangö blir Koverhar knutpunkt för logistiken att förvara, lasta och transportera jätterören ut till havs.

Företaget Wasco Coatings ska sköta allt det här.

Vem står bakom projektet Nord Stream 2?

Sammanlagt beräknar Wasco att maximalt 300 personer behövs på jobb för att bygga gasledningen i Kotka och Hangö.

Hangös andel beräknas vara som upp till 100 personer under topperioderna. I Mukran i Tyskland ska ytterligare 150 personer anställas.

Projektet är stort för Hangö hamn.

- Det betyder en 20-25 procentig tonmässig volymökning så det har en betydande inverkan på hamnens verksamhet, säger Anders Ahlvik som är hamndirektör i Hangö hamn.

Hamnen har undertecknat ett avtal med Nord Stream och förhandlingar förs just nu vidare med Wasco.

30 000 rör betyder att det kommer in och går ut 600 000 ton, det vill säga sammanlagt 1,2 miljoner ton med start sommaren 2017.

Rik Nugteren, MInna Sundelin, Anders Ahlvik, Simon Bonnell och Tore Granskog.
Bildtext Rik Nugteren (projektledare, Wasco Coating), Minna Sundelin (mediachef, Nord Stream 2), Anders Ahlvik (Hangö hamndirektör), Simon Bonnell (tillståndsdirektör, Nord Stream 2) och Tore Granskog (tillståndsansvarig, Nord Stream 2 Finland)
Bild: Yle/Tove Virta

Hamnen kan alltså inleda verksamhet i Koverhar på riktigt, konstaterar Anders Ahlvik.

- Från tidigare är det klart att Peab-koncernens dotterbolag Swecem, som har cementsiloverksamhet, ska verka i Koverhar. De ska börja importera cement.

Under vintern ska Koverharormådet städas upp för att kunna ta emot rör.

Ahlvik verkar ha mer på lut.

- Det här projektet är följande tillskott och jag är helt övertygad om att det kommer fler bara vi kommer längre fram, säger han men vill inte specificera vad framtiden kan innebära.

Rörtransport inleds nästa vecka

Nord Stream 2 ska byggas bredvid den tidigare gasledningen men Finland fungerar endast som transitland, Finland får alltså inte nytta av gasen.

Gasröret ska gå på fem länders vatten och för tillfället pågår processen att få alla lov i skick i alla länder.

För Finlands del beräknar Nord Stream att lovprocessen ska vara undanstökad redan i början av 2018 och då ska allt vara klart också i de andra länderna, efter det kan rören läggas ut.

- Vi ser att det är möjligt att få alla tillstånd eftersom miljöpåverkan har varit liten under det tidigare projektet och miljökonsekvenserna har varit mycket lokala, säger Tore Granskog som är tillståndsansvarig för Nord Stream 2 i Finland.

Rör för naturgas.
Bildtext Gasrören är 12 meter långa.
Bild: Yle/Tove Virta

I Sverige har man lämnat in miljökonsekvensbedömningen och tillståndsansökningarna förra veckan och i Tyskland har redan lovprocesserna undanstökade.

Tre estniska miljöorganisationer och en finskmiljöorganisation gick ända upp till Högsta förvaltningsdomstolen för att få ärendet med den första gasledningen prövat. Men domstolen förkastade besvären och bygget fick påbörjas genast.

Också den här gången hoppas man på att det ska gå lika smidigt.

- Men det är för tidigt att ta ställning hur eventuella besvär kan påverka, säger Granskog.

Trots att myndigheternas lov på inget sätt är klara börjar de första rören transporteras till Kotka redan nästa vecka. Till Hangö kommer de första rören i början av maj 2017.

Kritik från många länder

Gasrörsprojektet har fått kritik från många håll. Den har främst riktats mot att Rysslands dominans på energimarknaden kan bli för stor.

Frågan handlar alltså om hur mycket Europa ska vara beroende eller oberoende av den ryska gasen.

Till exempel Sveriges regering ogillar tanken på ytterligare en gasledning. Landet har bland annat närmat sig de baltiska länderna i frågan. Men enligt utrikesminister Margot Wahlström (S) finns det inte några rättsliga grunder för Sverige att säga nej.

Wasco Coatings

Fyra finländska riksdagsledamöter (Elina Lepomäki (Saml), Anders Adlercreutz (SFP), Mikko Kärnä (C) och Antero Vartia (Gröna) har nyligen lämnat in ett skriftligt spörsmål om att man bör göra en säkerhetspolitisk analys av läget. Samma har föreslagits i Sverige.

Däremot har till exempel statsminister Juha Sipilä (C) inte någon förståelse för kritiken. Han ser endast Finland som ett transitland vilket gör att Finland inte blanda sig i.

Gasledningen Nord Stream 2 är ingen bra affär för Europa, anser också USA:s vicepresident Joe Biden och pekar på att Europa behöver många energikällor. Tidigare i våras uttryckte nio EU-länder skriftligt sin ovilja mot projektet till EU kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker. Men projektet har stadigt gått vidare.

Också förra gången gasröret byggdes riktades liknande kritik mot projektet men det politiska världsläget har ändrat sedan dess.

EU-beslut önskas, men anses inte behövas

Från Nord Streams sida poängterar man att Ryssland har världens största reserv av naturgas och att man genom gasröret kan garantera leveransen av gas till Europa på ett tryggt och kostnadseffektivt sätt.

Inom Nord Stream beräknar man att gasleveranser överlag till Europa minskar rejält fram till år 2035 och att det nya gasröret därför behövs.

Mediachef Minna Sundelin påpekar också att det inte är Nord Streams sak att avgöra politiska ärenden.

Betongförsett gasrör.
Bildtext Ett rör väger cirka 24 ton och är 48 tum i diameter.
Bild: Yle/Tove Virta

- Nord Stream 2 är ett kommersiellt projekt och vi ser att ett säkerhetspolitisk redogörelse inte behövs, säger hon.

Hon förstår att den politiska situationen i Ryssland kan skapa diskussioner.

- Men vi håller oss långt från det politiska. Vår uppgift är att utveckla, bygga och använda gasröret. Länderna är ju också oberoende av varandra.

Den svenska statsministern Stefan Löfven (S) har pekat på att gasledningen är en fråga för EU.

Men Minna Sundelin konstaterar att det inte finns några lagar eller bestämmelser som gör att det skulle behövas ett EU-beslut för det här projektet.

De sanktioner som gäller Ryssland påverkar inte heller gasröret.

- EU-länderna har redan tidigare gemensamt fattat beslut om att sanktionerna inte gäller energiprojekt, säger Sundelin.

Diskussion om artikeln