Var är getingarna?
Många har undrat över vart getingarna har tagit vägen. Normalt flyger de omkring ännu i september men i år har det funnits färre av dem än vanligt under början av hösten. Orsaken är värmen i maj.
- Den varma våren ledde till att getingarna startade sitt bobygge tidigare än normalt och det betyder att bonas livscykel tog slut tidigare än normalt, redan i augusti, säger biträdande professor Jouni Sorvali vid Östra Finlands universitet.
Det fanns mycket getingar i somras och de verkade vara mer aggressiva än normalt. Bland annat pinade de publiken vid olika evenemang under sommaren.
Sorvari säger att getingarna inte nödvändigtvis var ilsknare än normalt utan det var igen en tidtabellsfråga.
- I allmänhet är den bästa tiden för getingarna i augusti-september då människorna redan har återvänt till skolor och jobb från sin semester. Men eftersom getingarnas tidtabell var förskjuten inföll den livligaste tiden i juli och då skedde det flera sammanstötningar än normalt mellan människa och geting.
Bivråken blev utan mat
Det minskade antalet getingar förorsakade verkliga problem för bivråken eftersom den huvudsakliga födan tog slut mitt under häckningstiden. Det ledde till att de vuxna bivråkarna flög söderut och lämnade halvvuxna ungar kvar som fick reda sig bäst de kunde.
Så skedde bland annat i södra Kymmenedalen dör fågelkliniken i Pyttis fick ta emot fyra uthungrade ungar av bivråk. En av dem var så svag att den måste avlivas.
Varför började då inte bivråken häcka tidigare om den märkte att det fanns gott om mat i början av sommaren?
Intendenten på Naturhistoriska centralmuseet Jari Valkama säger att bivråkarna övervintrar i Afrika och i allmänhet anländer till Finland i maj. Då de kom kunde de inte så snabbt ändra sitt beteende och tidigarelägga häckningen.
- Här skedde en så kallad mismatch, det vill säga förekomsten av getingar och bivråkens häckning sammanföll inte i år, säger Valkama.
En sådan sommar kan påverka stammen av bivråk.
- Bivråken har klassificerats som mycket utrotningshotad i Finland och varje unge som överlever är oerhört viktig.
Bearbetad på basen av en artikel av Maija Tuunila/Yle Uutiset