Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Yrkesutbildningen reformeras - oro över svenskspråkiga ungdomars möjligheter

Från 2016
Uppdaterad 10.11.2016 23:20.
Vattenpass
Bild: Pixabay

Andra stadiets yrkesutbildning står inför en stor omläggning. Under de närmaste åren kommer allt från finansiering och examensstruktur till styrning och anordnarnätverk att ses över.

Reformen som ska träda i kraft år 2018 kommer bland annat att medföra ett större ekonomiskt resultatansvar för de enskilda utbildningsinrättningarna. För aktörerna i Svenskfinland medför det här både möjligheter och utmaningar, säger vd:n för Axxell Stefan Johansson:

- Lite tillspetsat kunde man säga att det tidigare systemet var något av en utgiftsautomat, där man fick betalt enligt antal huvuden. Men i nutiden ska det finnas mer element av prestationer och kvalitetsmätning. I det avseendet tror jag att alla överens, och förväntningarna är stora.

Det tidigare systemet var något av en utgiftsautomat.

I den nya modellen kommer basfinansieringens andel att minska i förhållande till de resultatinriktade elementen. I praktiken betyder det här att man belönar utbildningsinrättningar i enlighet med hur många studerande man lyckas utexaminera. Att studerande klarar sig bra i arbetslivet eller de fortsatta studierna kommer också att ha en positivt inverkan på finansieringen.

- I grunden ser jag det här som något positivt, och sannolikt skulle det också gagna oss, säger Rabbe Ede som är direktör för yrkesskolan Optima.

Den nya finansieringsmodellen är ändå allt annat än oproblematisk, tillägger Ede.

- Om vi inte får betalt för hela vår kvot så kan det hända att man på grund av styrd finansiering börjar välja materialet som man tar in. Det här är illa för ungdomar som inte matchar laget och som skulle komma in på en yrkesutbildning. Jag frågar mig vilka alternativen är för dessa unga?

Optimas direktör, Rabbe Ede
Bildtext Reformen gagnar Optima, tror Rabbe Ede.
Bild: Yle/Kjell Vikman

Frihet under ansvar

Flexibilitet och snabbhet är några av nyckelorden i den aktuella reformen, berättar överdirektör Mika Tammilehto som ansvarar för andra stadiets yrkesutbildning vid Undervisningsministeriet. I en värld som förändras i rasande takt måste utbildarna klara av att hålla jämna steg:

- Vi vet hur snabbt vår omvärld förändras. Det sker väldiga förändringar i ekonomin och inom arbetslivet. Det här betyder att vi måste få yrkesutbildningen att svara mot dessa förändringar.

Också på svenskspråkigt håll måste man fundera på hur nätverket ska se ut i framtiden.

En central fråga är om det nuvarande utbildningsnätet klarar av att möta framtidens utmaningar, menar Tammilehto:

- Reformen framhäver betydelsen av kvaliteteskontroll bland dem som ordnar utbildningen. Man måste kunna visa att de skattemedel som riktas till verksamheten ger önskat resultat. Med ökad frihet följer också ett ökat ansvar.

En sannolik följd av reformen är att det i framtiden kommer att vara färre som ordnar yrkesutbildning i Finland. Via så kallad strategifinansiering planerar man att stöda utbildningsenheter som vill gå samman eller utveckla sin verksamhet på annat sätt. Förändringarna kommer också att märkas i Svenskfinland, tror Mika Tammilehto:

- Sjävklart ska det erbjudas yrkesutbildning på båda de inhemska språken enligt arbetslivets behov. Men också på svenskspråkigt håll måste man fundera på hur anordnarnäterverket ska se ut i framtiden. Kommer det att uppstå större organisationer som har bättre förutsättningar att upprätthålla servicenätverket?

Överdirektör Mika Tammilehto
Bildtext Utbildningen måste förändras i takt med arbetslivet, anser Mika Tammilehto.
Bild: Undervisningsministeriet

Förståelse för svensk verklighet efterlyses

Bland utbildarna i Svenskfinland hoppas man på förståelse för de utmaningar den svenskspråkiga yrkesubildniningen tampas med. Hotbilden är ett försämrat svenskspråkigt utbud.

- Drar vi det långt kan tillgången på utbildning försvåras. Att utbildningar som inte varit populära inte längre kommer att finnas på svenska. Risken är att man ser för mycket på effektiviteten för att kunna strama åt, säger Boris Ståhl som tjänsteförrättande rektor för Yrkesakademin i Österbotten.

Med mindre inkomster börjar man titta på vilka utbildningar som är dyrast.

Optimas Rabbe Ede frågar sig om finsk- och svenskspråkiga unga kommer att ha tillgång till yrkesutbildning på lika villkor även i framtiden.

- Med mindre inkomster börjar man titta på vilka utbildningar som är dyrast, och då finns risken att finlandssvenska utbildningsannordnare hamnar att skära, befarar Ede.

Bild på Terhi Päivärinta
Bildtext Tågordningen är fel, anser Terhi Päivärinta.
Bild: www.studioonni.com

Yrkesutbildningen hårt ansatt

Den pågående strukturreformen är inte den enda utmaningen för landets yrkesutbildare. Parallellt med reformen har regeringen beslutat om nedskärningar på 190 miljoner euro som kommer att träda i kraft nästa år. Tågordingen är fel, anser utbildningsdirektör Terhi Päivärinta vid Kommunförbundet:

- Man tar bort pengarna innan reformen har hunnit träda i kraft. Nästa år minskar finansieringen med 12-13 procent, medan reformen ska träda i kraft 2018. Nu vet vi inte i vilken riktning vi är på väg, det känns som att det är för bråttom med reformen.

Utan att nedvärdera högskolornas problem så är det yrkesutbildningen som drabbats absolut hårdast.

Axxells Stefan Johansson håller med Terhi Päivärinta om att nedskärningarna i budgeten kommer olämpligt. Han frågar sig också om yrkesskolornas svåra sits förbisetts i den offentliga debatten.

- Utan att nedvärdera de ekonomiska problem som högskolorna dras med så är det ändå yrkesutbildningen som drabbats absolut hårdast. Det är konstigt att det inte blev en större sak av det här i regeringens budgetria. Vi hoppas naturligtvis att det ska bli en ordentlig diskussion om det här i höst!

- Tre procent eller fem procent sägs det väldigt mycket om i de stora tidningarnas ledare, men när det gäller andra stadiets yrkesutbildning har det inte tagit tag på samma sätt, säger Rabbe Ede.

Uppdatering: Utkastet till ny lag för yrkesutbildningen offentliggjordes den 8 november.
Här kan du läsa mer om vad förslaget innehåller.

Diskussion om artikeln